I Alaska jagar jordbrukaren plusgrader
En statlig satsning på tunnelväxthus har fått Alaskabor att börja bedriva småskaligt jordbruk. De närodlade grödorna höjer både matkvaliteten och matsäkerheten i USA:s mest glesbefolkade delstat.
Homer kallas för staden vid vägs ände och ligger med utsikt över de snöklädda bergen och glaciärerna på andra sidan av Kachemak Bay i Alaska. I det turkosa vattnet simmar valar och sjölejon.
Men de senaste årens samtalsämne har handlat om alla växthus som vuxit fram i området, och inte minst de plastklädda tunnelväxthusen som är subventionerade av den amerikanska staten. Denna stad med femtusen invånare har nu flest tunnelväxthus per capita i hela USA.
Växthusen förlänger odlingssäsongen med upp till två månader och har gjort att fler vågat satsa på att bli lantbrukare.
Don McNamara har tillsammans med sin hustru, Donna Rae Faulkner, drivit Oceanside Farms i Homer sedan 2010 och har nyligen expanderat till sju tunnelväxthus och en potatisåker ovanför landsvägen. Sluttningen ner mot bukten hjälper till att maximera solstrålarnas träffyta.
– En femprocentig lutning mot svarar en flytt på tio mil söderut, så det tar ner oss en eller två växtzoner, säger Don McNamara.
De korta somrarna gör att han ständigt jagar plusgrader, genom dubbla lager plast på växthusen, upphöjda jordbäddar och nu även en solelsdriven värmeplatta. Förhoppningen är att de ska kunna skörda druvor och göra eget vin i år, men växthusen är framför allt fulla av bladkål, kryddväxter, tomater, sparris och kronärtskockor.
Oceanside Farms odlar ekologiskt och inspirerat av biodynamiska metoder som främjar naturens egna processer.
– Allt handlar om att bygga upp en näringsrik jord, säger Don McNamara där han står bredvid komposthögarna som han matar med rester från traktens restauranger, sågverk, ölbryggeri och fiskehamn.
Minskar beroendet
De nyskördade grönsakerna hamnar i gårdens obemannade marknadsstånd intill vägen där kunderna får
lägga pengarna i en låda. De lokala odlarna organiserar också gemensamma marknader i staden och säljer sina grödor genom lokala webbplatsen The Food Hub.
Odlingsboomen i Homer har gjort att invånarna inte längre är helt beroende av grönsakerna som skeppas från det sydliga USA och sedan transporteras i timmar på vägar som riskerar att täppas till av laviner på vintern och turister på sommaren.
Det populära kaféet Two Sisters inne i Homer planerar numera sin meny i enlighet med vad som har säsong i området. På sommaren står närodlade produkter för 80 procent av inköpen.
– Odlarna betyder enormt mycket för oss. Tidigare hade vi inte tillgång till så mycket färska grönsaker och det är meningslöst för oss att beställa fina produkter annanstans ifrån eftersom de kanske inte klarar den långa transporten, säger ägaren Carri Thurman.
Vid ett av kaféborden sitter ett par damer och dricker kaffe. De tillhör dem som inte förstår vurmen för det närodlade.
– Det är för dyrt, man får mycket mer för pengarna på Safeway, säger Irene Randolph som driver ett konstgalleri i stan.
Hennes väninna, Sandra Thompson, håller med att det är för dyrt, men äter samtidigt inte heller grönsakerna som hennes egen make odlar.
– Jag brukar ge morötterna till min dotters häst, säger hon.
Donerar grönsaker
Det är ett faktum att de småskaligt och ofta ekologiskt odlade grödorna är dyrare än industrijordbrukens besprutade produkter, och alla har inte råd att välja även om man bryr sig om vad man äter.
Därför donerar flera odlare i området grönsaker till stadens välgörenhetsorganisationer, tar emot matkuponger som betalning och samarbetar med lokala arbetsgivare för att ge de anställda rabatt. Hos Lori Jenkins som driver Synergy Gardens kan man också hjälpa till på gården i utbyte mot grönsaker.
Hon jobbade tidigare som lärare men flyttade till Alaska och Homer för några år sedan med målet att odla på heltid.
– Den vackra utsikten över bukten och den stöttande kulturen odlarna emellan är speciell här, säger Jenkins.
Hon har tre växthus och stora planer på att expandera. Skott gror i husets alla fönster och under värmelampor i köket och hon planerar därför bygga ett växthus till. Där skulle hon också hänga vitlöken på tork i stället för att fylla hela verkstaden efter varje skörd.
För att öka inkomsterna och jämna ut dem över året satsar hon på att etablera sig som den första producenten av Alaska-klimatiserat vitlöksutsäde. Genom provsmakningar och föreläsningar försöker hon få upp konsumenternas ögon för skillnaderna mellan de tolv olika vitlökssorter som hon odlar.
Hon har riktat in sig på restaurangbranschen
HUFVUDSTADSBLADET
Söndag 23 juli 2017 i staden och under sommaren pryder ätbara blommor ytterkanterna i växthuset. De mest lönsamma grödorna är däremot körsbärstomater och gourmetsallader, liksom ärtskotten som hon gror året runt.
Ljusa dagar, mera sötma
– Fördelen med att odla så här långt norrut är att de ljusa dagarna på sommaren ger grönsakerna högre sötma. Men för att det ska gå ihop ekonomiskt gäller det att plantera nytt direkt efter en skörd och komma upp i volym.
För henne har det statliga jordbruksprogrammets stöd varit avgörande för att kunna satsa, och även om jobbet som lantbrukare är hårt så ångrar hon inte sitt val.
– Det finns en ny entusiasm för lantbruk och vår egen förmåga att producera mat här. Genom att dela kunskap med varandra bygger vi också upp en betydelsefull gemenskap.
❞ En femprocentig lutning motsvarar en flytt på tio mil söderut, så det tar ner oss en eller två växtzoner. Don McNamara