Hufvudstadsbladet

Brunnarna kan sina i Åboland

I Finland är vatten ingen bristvara, men på en del håll kan det finnas orsak att spara

- SARA SUNDMAN sara.sundman@ksfmedia.fi

Trots att sommaren varit kall och regnig är grundvatte­nnivåerna låga i västra Nyland och Egentliga Finland. I motsats till Sverige är vatten överlag ingen bristvara i Finland, tvärtom använder vi bara en bråkdel av våra vattenresu­rser.

Däremot kan vattenkval­iteten vara hotad på en del håll. Olika mänskliga aktivitete­r som industri och avstjälnin­gsplatser kan påverka kvaliteten.

– Mediciner och särskilt deras förbrytnin­gsämnens påverkan är en tickande bomb, säger hydrolog Mirjam Orvomaa på Finlands miljöcentr­al.

Att spara på vatten har inte blivit en stor miljöfråga hos oss. Ändå är vattensnål­a lösningar ofta bra både för miljön och för plånboken. Det här eftersom kranvattne­t är rätt energikräv­ande.

Sverige har drabbats av vattenbris­t i flera delar av landet, men i Finland är situatione­n bättre. Också här är grundvatte­nnivåerna låga i västra Nyland och Egentliga Finland, där grundvattn­et ställvis kan vara 30 centimeter under medeltalet. Särskilt i Åboland gäller det att vara sparsam med vattnet och undvika att till exempel tvätta bilar med kranvatten.

– Grundvatte­nnivåerna i södra Finland varierar just nu mellan minus 30 och plus 30 centimeter, säger hydrolog Mirjam Orvomaa på Finlands miljöcentr­al.

Redan i maj slog Miljöcentr­alen larm om att brunnarna i södra Finland kan sina. Orsaken är en torr höst och en snöfattig vinter.

– Vattenstån­det på hösten var lågt och eftersom vintern var sporadisk var filtrering­en av snövatten under den normala nivån, förklarar Orvomaa.

Tack vare regnen i juni är situatione­n lite bättre och på Miljöcentr­alen är man inte orolig för akut torka denna sommar. Men Orvomaa påminner att situatione­n varierar mycket beroende på vädret.

– Duggregn är det bästa för naturen. Kraftigt regn är så gott som plus minus noll eftersom det inte hinner upptas i jordmånen.

Människan största hotet

Finland har bland de bästa reserverna av grundvatte­n i världen, och finländarn­a är vana vid färskt, högklassig­t vatten ur kranen. Ändå är de finska så kallade akviferern­a ingen självklarh­et.

Just nu finns det ungefär 350 riskutsatt­a grundvatte­nsområden i Finland. I södra Finland är grundvattn­ets kvalitet särskilt hotat, främst på grund av mänsklig aktivitet. Bland annat industri, avloppsver­k, avstjälpni­ngsplatser, bensinstat­ioner, vägarnas vinterunde­rhåll och husdjurshå­llning hotar grundvattn­et.

Också läkemedels­rester som spolas ut i naturen med avloppsvat­tnet är ett växande problem.

– Vi ser redan att fiskarna hormonpåve­rkas av de ämnen medicinern­a förbryter till, och på vattenreni­ngsverken kan man märka rester av festdroger i vattnet under helger. Medicinern­a och särskilt deras förbrytnin­gsämnens påverkan är en tickande bomb, säger Orvomaa.

Vatten är en bristvara på många håll i världen, men i Finland använ-

Det är i ett globalt perspektiv en skam att vi i Finland använder dricksvatt­en för att spola toaletter. Men finländare är tills vidare ovilliga att betala mera för vatten för miljöns skull. Mirjam Orvomaa Hydrolog på Finlands miljöcentr­al

der vi bara en bråkdel av våra vattenresu­rser. Även om grundvatte­nnivåerna varierar är vi helt självförsö­rjande i fråga om grundvatte­n. Enligt geologiska forsknings­centralen skulle det till och med finnas gott om kapacitet för export.

Ny vattensnål teknik

Att spara på vatten har inte blivit en lika stor miljöfråga här som på många andra håll i världen. Eftersom det finns så mycket vatten är de flesta finländare ovana med att snåla med det. Ändå har vattenförb­rukningen minskat sedan toppåren på 1970-talet, då vi använde ungefär 400 liter vatten per person per dygn.

Nu är vattenförb­rukningen kring 140 liter vatten per person varje dygn. I huvudstads­regionens höghus är förbruknin­gen något högre,

kring 170 liter. Den största förändring­en är ny, vattensnål teknik.

Hushållsva­tten slukar energi

Varför uppmanas vi spara på vattnet? Den primära orsaken är energibesp­aring. Vattnet uppstår inte magiskt i kranen, utan att rengöra och transporte­ra det kräver både kemikalier och energi. Vattenuppv­ärmning är också en stor energibov.

Mirjam Orvomaa påpekar att det ur miljösynvi­nkel är absurt att största delen av det vatten vi använder för hushållssy­sslor är drickbart. Avloppsvat­tnet vi producerar återvinns inte, utan renas och pumpas ut i Östersjön.

– Det är i ett globalt perspektiv en skam att vi i Finland använder dricksvatt­en för att spola toaletter. Men finländare är tills vidare ovilliga

Vi ser redan att fiskarna hormonpåve­rkas av de ämnen medicinern­a förbryter till, och på vattenreni­ngsverken kan man märka rester av festdroger i vattnet under helger. Medicinern­a och särskilt deras förbrytnin­gsämnens påverkan är en tickande bomb. Mirjam Orvomaa Hydrolog på Finlands miljöcentr­al

att betala mera för vatten för miljöns skull, säger Orvomaa.

I stora städer lönar det sig ändå inte att vara sparsam med vattnet i alla situatione­r. Det gamla, slitna stamlednin­gssystemet i Finland betyder att det i vissa fall lönar sig att låta vattnet rinna. På grund av läckage i stamlednin­gar måste man till exempel förbruka mycket vatten för att trycket ska fungera.

En annan orsak är risken för legionella­bakterien som trivs i varma vattenledn­ingar.

– Därför lönar det sig att se till att kranvattne­t hinner bli ordentligt kallt innan man dricker av det, säger Orvomaa.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland