Utmaningar är livets solpaneler

SAMHÄLLE Solen skiner och vi med den allt medan Björn Skifs ”Härligt, härligt men farligt, farligt” tonar i bakgrunden. Värmen och sången ger intryck förbi tid och rum, om också med risk för solsting. Vi tar oss en blund och flyter in i drömvärlden: Filosofen Ilkka Niiniluoto skrev: ”Det är inte mer än 364 år (nu 376 år) sedan den första boken tryckt i Finland, Mikael Wexionius avhandling, utkom på latin. Boken i svensk översättning lyder: ’Om visheten som borde vara utmärkande för lagberedare och statsmän’.”

Vad sade futurologen H.G. Wells om framtida visdom? Wells ger i The Time Machine (Tidsmaskinen) från 1895 ledtrådar till tidsresor. Enligt honom korrigerar människan sina misstag först i efterhand, om ens då. Människan nöjer sig med litet, men endast tills hon har intellektuella och kulturella kapaciteter att relatera sin situation till andras.

Där ingen förändring sker finns enligt Wells heller ingen intelligens. Utmaningar är livets solpaneler. I evighetsperspektiv är livet en unik vinst på världsalltets rulett. Men livet kan förbytas i undergång. Förmår vi vara solidariska mot kommande släktled och visa omsorg om det förvirrade klot vi kallar vårt?

Mänskligheten har åhört ouvertyren till sin ödessymfoni. Följande släktled har mycket att reparera och utforska här på Tellus och i rymden, men allt att förlora. Detta emedan människan utlöser allt fler irreparabla processer utan hänsyn till tidsperspektivet.

Wells teoretiserade om hur naturen aldrig vädjar till intelligensen förrän vanan och instinkten visat sig otillräckliga.

Hälsa och välfärd blir placeringsobjekt. Människans hälsa, omsorgs- och trygghetsbehov noteras på livsbörsen. Ju färre krämpor och behov desto värdefullare är individens livsaktie. Aktier tecknas vid födseln. Det är i aktieägarnas och de försäkrades intresse att hålla sig vitala. En fixerad andel av utdelningarna tillfaller den försäkrade.

För att övergå till arbetet och dess värdering. Urho Rauhala undersökte på 1960-talet i avhandlingen Suomalaisen yhteiskunnan sosiaalinen kerrostuneisuus det finska samhällets sociala skiktning. I undersökningen ombads 150 fullmäktigeledamöter i sex regionalt och befolkningsmässigt olika kommuner rangordna inalles 1 293 yrken enligt hur de anser att människorna värdesätter respektive yrke.

På 1960-talet var ledande statstjänstemän och högt utbildade de mest prestigefyllda medan manuella yrken låg lägst. I topp kom HD:s och HFD:s presidenter, statsminister, professor och biskop och lägst hjälparbetare, springflicka, skoputsare och herde.

Nu 50 år senare är rangordningarna helt andra. Värderingarna av traditionella hantverksyrken och av kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken har stigit snabbast under de senaste 17 åren. Däremot har tjänster inom politik och kyrka sjunkit mest liksom yrken på företagens mellannivå.

Värderingarna av konstnärsoch musikeryrken, av familjedagvårdare och -assistent, skogsarbetare, sjukskötare, byggnadsarbetare, rörmokare, sotare och fångvaktare har stigit mest, närmare 170 trappsteg eller mer. Värderingarna av landshövding, marknadschef, amanuens, ärkebiskop och redovisningschef har sjunkit.

Värdeförskjutningarna har emellertid inte påverkat lönesättningen. Fortfarande är 1960-talets topprankade välavlönade, något som pekar på utbildningens och könets betydelse för lönebildning.

Den engelska tankesmedjan New Economic Foundation (NEF) konstruerade en formel för att jämföra den nytta olika yrken medför. Formeln möjliggör jämförelser av olika investeringars samhälleliga nytta (social return on investment, SROI), vilken inrymmer förutom traditionella ekonomiska mått också investeringarnas konsekvenser för samhälle och miljö.

En sjukhusstäderska medför ett tiofaldigt mervärde (10 pund för varje investerat pund). En elitbankir kan orsaka verkligt stor skada: Ett investerat pund medför en skada på sju pund. Här har beaktats det hur bankirerna påverkade den internationella bankkrisen. I Storbritannien är lönespridningen för banki- rer från 500 000 till 80 miljoner pund per år medan sjukskötarnas löner är cirka 20 000 pund per år.

Mest skada förorsakar enligt NEF privata skattekonsulter (med årslöner från 75 000 till 200 000 pund), en skada på 47 pund per ett investerat pund.

Arbets- och hälsoriskerna varierar yrken emellan. En sak för sig är relationen mellan löner och ansvar i en högteknologiserad tillvaro. Arbetsuppgifterna, oavsett hur anspråkslösa de kan förefalla, inrymmer funktioner där felslut och ansvarsflykt utlöser katastrofer, helt oavsett värderingar och löner.

Det är dags att tänka om i fråga om premieringar. Antagligen avspeglar förändrade yrkesvärderingar en nyorientering i tillvaron. Solen skiner ju både på rik och fattig, förutsatt att inte smogen skymmer sikten. Men hur är det fatt med den av Wexionius efterlysta statsmannavisdomen i dagens Finland? Att visdomen inte tappats i mediekarusellen …

GEORG WALLS professor emeritus (socialpolitik, särskilt socialt arbete) Helsingfors