Nordsjö löste stressknuten i hemvården
Längre arbetsdagar minskade på brådskan
Över hälften av vårdarna i hemvården upplever att de inte hinner eller har tillräckligt med resurser att sköta sitt jobb ordentligt, visar färska undersökningar vid THL. I takt med att allt fler äldre bor hemma har också belastningen och problemen i hemvården ökat, då resurserna inte vuxit i samma takt.
Men i Nordsjö har man hittat en ekvation som till och med ger tid för det lilla extra. Genom att planera om uppgifterna och jobba längre dagar men kortare veckor har enheten lyckats råda bot på brådskan.
Klockan är 12 och närvårdarna Leila Kantanen och Ilkka Vainio har precis kommit tillbaka från förmiddagspasset inom hemvården i Nordsjö i Helsingfors. Nu för tiden blir det tid för lunch alla dagar, och ändå blir det mer tid också för klienterna.
Annat var det förr. Då skötte hem- vårdarna samma antal klienter under kortare tid, det var nästan alltid bråttom och lunchen fick ofta vänta till arbetsdagens slut.
– Tidigare kände jag ofta att jag inte hunnit göra jobbet så etiskt och bra som jag hade velat. Det var betungande. Då det blev ont om tid var det oftast från överenskommen motion och utevistelser med klienterna som man var tvungen att knipa, säger Kantanen.
Det man gjort i Nordsjö är att man lagt om arbetsuppgifterna och förlängt arbetsdagarna med en timme. I stället blir det fler lediga da-
gar. Det låter enkelt men har visat sig genialt.
– En viktig förändring är att alla sådana uppgifter som inte nödvändigt måste skötas på morgnarna har flyttats till eftermiddagarna. Hit hör till exempel duschande, sårvård, att gå ut tillsammans med klienten, att sköta matbeställningar ... På det viset har morgnarna, som annars också är bråda, blivit lugnare, berättar Minna Engelberg, hemvårdsledare i Nordsjö.
Och då vårdarna jobbar nio timmars dagar betyder det att det finns gott om personal på eftermiddagarna, eftersom kvällsskiftet börjar klockan 13 medan morgonskiftet jobbar till 16.15. Då finns mer tid och händer för de uppgifter som flyttats från de bråda morgnarna.
– Eftermiddagarna ger nu större möjligheter att koncentrera sig på klienterna och känslan av brådska har lättat. Det är också lättare att hantera jobbet då man vet att arbetstiden inte tar slut innan man är klar. För klienterna kan det betyda att vardagen får lite mer också sådana inslag som inte har direkt enbart med vårdarbetet att göra, säger Engelberg.
Leila Kantanen och Ilkka Vainio bekräftar.
– Nu händer det att man kan ta ut en klient spontant eller dricka en kopp kaffe tillsammans om det blir tid över. Kanske inte varje dag, men i alla fall varje vecka, säger Vainio.
– Ja, jag har till och med varit och ätit kebab med en klient! säger Kantanen.
Samma resurser
Det var för ett par år sedan som hemvården i Nordsjö hoppade på ett försök som skulle förbättra servicen och välbefinnandet inom vården. Inspirationen kom från Sverige där man lagt om arbetspassen rätt dramatiskt, med tolv timmars dagar och tre dagars veckor.
I Nordsjö blev omläggningen inte fullt så dramatisk, men resultatet desto mer revolutionerande. Brådskan och belastningen inom hemvården minskade, sjukfrånvaron har sjunkit och det finns mer tid för klienterna. Sedan våren har Nordsjöenheten fått sprida glädjebudskapet inte bara inom staden utan till intresserade i hela landet.
– Försöket inleddes med att hela teamet funderade över hur arbetsuppgifterna kunde planeras annorlunda utifrån klienternas behov. Sedan lades arbetspassen om utifrån det, säger Engelberg.
Först testades tiotimmarsdagar, men de kändes för långa. Nio timmar däremot fungerade precis som de skulle, men den som vill kan fortfarande välja att göra normallånga dagar enligt det gamla systemet. Dessutom beslutade man att öka veckoslutsbemanningen så att den är ungefär densamma som på vardagar – precis som behoven. På det sättet sprids uppgifterna också ut över fler dagar och hopar sig inte som tidigare.
Och, hör och häpna: det nya systemet
Känslan av att ha kontroll över arbetet har förbättrats. Minna Engelberg, hemvårdsledare i Nordsjö
är just inte mer resurskrävande än det gamla.
– Arbetstiden och arbetsstyrkan är densamma, och vars och ens helhetsarbetstid följer förstås kollektivavtalet. Det som blir lite dyrare är att det blir mer ersättningar för veckoslutsjobb. Men det jämnar ut sig då sjukfrånvaron har minskat, konstaterar Engelberg.
Klienterna äldre och sjukare
Arbetet är organiserat i tre veckors perioder, och på tre veckor ger de överlånga dagarna två extra dagar ledigt. Man har maximalt fyra arbetsdagar i ett sträck, och minst två lediga dagar efter det.
– Tidigare kunde man ha fem dagar jobb och så en dag ledigt. Men det räckte inte riktigt, man känner sig inte riktigt utvilad då man ska tillbaka på jobbet efter en ledig dag. Nu hinner man återhämta sig bättre, vilket såväl jobbet som fritiden vinner på, säger Vainio.
Känslan av att ha kontroll över arbetet har förbättrats, konstaterar Engelberg.
– Det är en av de viktigaste sakerna. Då man hinner göra klart uppgifterna och slipper känslan av brådska och otillräcklighet minskar belastningen och välbefinnandet ökar. Alla vinner, både klienter och vårdare.
Varken Vainio eller Kantanen vill under några omständigheter gå tillbaka till det gamla systemet.
Med 37 års erfarenhet av hemvården kan Kantanen konstatera att det är mycket som förändrats – klienterna är både äldre och sjukare än förr, men det finns också mer hjälpmedel.
– På 1980-talet var 80-åringar som bodde hemma gamla. På 90-talet hade vi allt fler 90-åringar bland klienterna. Och nu är 100-åringar som bor hemma ingenting ovanligt. Också takten har förändrats. – Förr hade man kanske 4, 5 eller 6 besök per dag, nu har man 14, 15 eller 16.