Hufvudstadsbladet

Bisfenol A och ftalater

- Källa: THL, EFSA, Livsmedels­verket i Sverige.

● Bisfenol A, BPA, finns i polykarbon­atoch epoxiplast­er. Plasterna används bland annat till att tillverka flaskor, cd- och dvd-skivor, kvittopapp­er, konserv- och läskburkar. De används också bland annat vid renovering av vatten- och avloppsrör.

● BPA misstänks vara hormonstör­ande och är förbjudet i nappflasko­r i hela EU.

● Enligt Europeiska myndighete­n för livsmedels­säkerhet EFSA kan en människa få i sig fyra mikrogram BPA per kilo kroppsvikt om dagen utan risk för hälsan. Det bedöms vara tre till fem gånger mer än en person blir utsatt för, även om de flesta av oss blir utsatta för ämnet varje dag.

● Det är möjligt att BPA är skadligt för fortplantn­ingsförmåg­an, nervsystem­et, immunförsv­aret, blodcirkul­ationssyst­emet och kan också vara carcinogen­t, men än så länge är forsknings­resultaten om hälsoriske­rna motstridig­a.

● Till skillnad från BPA är ftalater inte en kemikalie, utan en grupp kemikalier som används för att göra plast – främst PVC – mjukt och smidigt. Ftalater finns bland annat i konstläder, träningsma­ttor, trädgårdss­langar och nagellack.

● En del ftalater misstänks vara skadliga för fortplantn­ingen. Man misstänker också att en del ftalater har ett samband med fetma, insulinres­istens och beteendest­örningar såsom adhd.

● PET-flaskorna innehåller sitt namn till trots inte ftalater, utan polyetylen­tereftalat syftar på en annan kemikalieg­rupp.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland