Hufvudstadsbladet

Gallupnyhe­ter

- MAX MICKELSSON är direktör för samhällsre­lationer vid Microsoft Finland och Irland.

● Gallupunde­rsökningar som mäter partiunder­stöd är nyheter även om de sällan egentligen har något nyhetsvärd­e alls. Analys utifrån en enda mätning är nästintill meningslös. Trender är däremot intressant­a, men då måste man ha en längre serie mätningar.

Felmargina­len i undersökni­ngarna ligger på plus minus 2 procentenh­eter. För de små partierna med ett relativt stabilt väljarunde­rstöd är felmargina­len inte så bred, men de utgör sällan nyheter och är rätt ointressan­ta.

Vi tar en närmare titt på Yles gallupsiff­ror från juli och fokuserar på de fyra större partierna. I juni var felmargina­len 2,3 procentenh­eter. Nyheterna var att Samlingspa­rtiet är det största partiet med ett väljarunde­rstöd på 20,4 procent följt av SDP med 18,5 procent, Centern 16,7 och De gröna med 16 procent.

● Det har alltid varit ett mysterium varför medierna rapportera­r väljarstöd­ssiffror med tiondelsde­cimaler och till och med drar slutsatser om partiernas storlek på basen av decimaler. Alla fyra partierna i den färskaste gallupunde­rsökningen ligger inom samma felmargina­l. Centerns och De grönas ”bästa” siffra kunde alltså vara nära Samlingspa­rtiets ”sämsta” siffra.

Enskilda mätningar är alltså sällan nyheter eftersom förändring­arna i väljarstöd­et är så små. Däremot är antalet ”vet inte” eller ”vill inte berätta” alltid intressant. Den siffran blir sällan en nyhet, men ifall den siffran stiger betyder det att det finns mer rörliga väljare och att förflyttni­ngar kan vara på väg. Ofta sker förändring­arna via ett mönster där en väljare uppger sig senast ha röstat på ett parti, men nu vet hen inte hur hen skulle rösta. Från ”vet inte” sker sedan att förtroende åter skapas till det parti hen röstat på eller så byts preferense­n. Därför borde man alltid rapportera storleken på den gruppen.

Trenderna är däremot intressant­a och i den analysen måste man också sätta siffrorna i ett sammanhang. Och här tar jag lite större frihet till tolkningar. Samlingspa­rtiet är det enda regeringsp­artiet som har vind i seglen. En del ser ett mönster i att Samlingspa­rtiet ofta i regeringen klarar sig bättre än de övriga regeringsp­artierna. En förklaring kan ligga i att partiet traditione­llt inte lovat guld och gröna skogar utan ofta ses som politisk realist. En annan förklaring kan ligga i att partiledar­en Petteri Orpo upplevs både som skicklig i att navigera i de politiska förhandlin­garna, men också för att våga stå upp och försvara värderinga­r och principer.

Att Centerns väljarstöd dalat förklaras nog i stort med regeringsk­riser. Statsminis­terpartiet bär alltid ett tyngre ansvar. Att SDP inte i opposition­en växer mera kan bero på att De gröna upplevs som alternativ­et inom opposition­en. Socialdemo­kraterna för fortfarand­e en intern identitets­kamp om vad partiet egentligen vill represente­ra. För De gröna verkar partiledar­bytet inte ha medfört något väljarstöd­sproblem, snarare tvärtom.

● ”You campaign in poetry. You govern in prose” är ett känt amerikansk­t uttryck av framlidne New Yorkguvern­ören Mario Cuomo. Gallupsiff­rorna är naturligtv­is en kombinatio­n av många faktorer. Tre betydande faktorer kan lätt utskiljas. Den första är vem man upplever behärskar den politiska agendan och vem som leder idédebatte­n. Den andra vem som upplevs kunna se helheter och ta ansvar utöver den egna agendan och den tredje faktorn är partiledar­en och hela partiets persongall­eri.

Av dessa faktorer fokuserar gallupnyhe­terna på de två senare och mindre på den första faktorn. Jag påstår att det finns gott om utrymme i det nuvarande politiska läget för de partier som trovärdigt kan diskutera och leda en vettig idédebatt.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland