Allt fler jätteräkor på våra tallrikar
Importen av jätteräkor ökar i Finland, medan mängden pangasius–fisk minskat sedan toppåret 2012. En allt större andel av produkterna är certifierade, även om kundernas intresse för hållbar produktion varierar.
Länge sågs jätteräkan och pangasius som miljöbovar, bland annat på grund av alla de mangroveskogar som fälldes för att ge plats åt odlingarna. Åtgärder togs för att förbättra läget och för några år sedan gav världsnaturfonden WWF jätteräkor och pangasius med ASC–certifiering grönt ljus i sin fiskguide för hållbar fiskkonsumtion.
Grönmarkeringen kan ha bidragit till att öka konsumtionen av jätteräka i Finland. Enligt tullens statistik har importen av jätteräkor stadigt ökat, och från 2006 till 2016 fördubblades importen till närmare 263 000 kg.
År 2006 var Vietnam det tredje största importlandet och stod då endast för 17 procent av importen, medan Bangladesh stod för 20 procent och Indonesien för 29 procent. 2016 hade länderna bytt plats och Vietnam stod för 45 procent av våra jätteräkor. Bangladeshs andel var fortfarande 21 procent medan Indien som tredje största land endast stod för 8 procent.
Rapporten om problemen med pangasius, en torsklik fisk, kan även ha påverkat importen här i Finland, då importen minskat med över hälften. Den pangasius som importeras till Finland kommer huvudsakligen från Vietnam och Indonesien.
Importstatistiken berättar dock inte hur stor andel som är ASC–certifierad.
Jätteräkor populära
Enligt fiskmästare Jesse Lappi på Stockmanns delikatess har man märkt jätteräkornas ökade popularitet.
– Här vid disken går det åt mycket jätteräkor, vi måste dagligen fylla på, säger Lappi.
Stockmann säljer ASCcertifierade jätteräkor från fiskdisken, men i frysen hittas både certifierade och ickecertifierade. Även den frysta pangasiusen är ASCmärkt. Även om försäljningen av ASCmärkta produkter ökat under de senaste åren på Stockmann, har Lappi noterat att kundernas kunskaper om certifieringen varierar kraftigt.
– En del av kunderna frågar om jätteräkorna är certifierade och är väldigt pålästa om saken, medan vissa inte ens vet vad den betyder. Då det gäller pangasius frågar folk oftare vad det egentligen är för en fisk och hur man ska tillaga den, säger Lappi.
– Sedan finns den gruppen som noggrant följer med WWF:s fiskguide, och sedan frågar oss varför vi säljer en viss fisk fast den är rödmärkt. Då brukar vi upplysa dem om att vi endast tar in certifierade fiskar och räkor och så berättar vi vad certifieringen innebär.
Syns inte hos grossisten
Den ökade importen syns inte överallt. Enligt skaldjursgrossisten Kim Leimola på Äyriäistukku har deras försäljning av jätteräkor inte ökat.
– Försäljningen har hållits på en stabil nivå de senaste åren. Det kan också bero på det dåliga ekonomiska läget, folk har inte velat köpa dyrare produkter.
Äyriäistukku säljer endast ASC– certifierade jätteräkor. I och med att de är EUmärkta är också ursprungslandet känt. Enligt Leimo la är det dock få kunder som frågar efter certifieringen.
– Det verkar inte vara så viktigt här i Finland. Jag vet att det är en större grej i Sverige, medan man i resten av Europa inte verkar bry sig nästan alls om den.
Enligt Leimola är trenden ändå den att allt fler matvarukedjor och restauranger i Finland strävar efter att använda certifierade jätteräkor.
Även om WWF gett grönt ljus för certifierade jätteräkor och pangasius är alla inte överens om att det är rätt att äta dem.
ASC kritiseras i Sverige
I Sverige kritiserar Naturskyddsförbundet ASC och avråder alla från att äta jätteräka. I miljöprogrammet Klotet i Sveriges radio sade förbundets representant Sara Fröcklin nyligen att certifieringens krav inte är tillräckligt höga och att förbundets samarbetsorganisationer i utvecklingsländer vittnar om en annan social verklighet än den som ASC beskriver.
Enligt organisationen handlar det om en dålig produkt som bara gjorts lite bättre med hjälp av ASC–märkningen. Föreningen tycker bland annat att det är problematiskt att ASC:s kriterier tillåter odlingar inom tidvattenszonen och i naturliga våtmarker där det tidigare funnits mangrove, och att återplantering inte är en tillräcklig åtgärd för att förbättra situationen.
Man kritiserar även att kriterierna tillåter användning av foderfisk utan krav på hållbart fiske.
I programmet försvarar WWF:s representant Inger Näslund certifieringen. Hon menar att ASC just på grund av problemet med att få certifierad foderfisk gått ut med att det är en ansvarsfull certifiering, inte en hållbar certifiering. Enligt henne måste certifieringen hela tiden förbättra sig, men det är viktigt att sätta i gång en process för att få en förändring.
Då brukar vi upplysa dem om att vi endast tar in certifierade fiskar och räkor och så berättar vi vad certifieringen innebär.