Hufvudstadsbladet

Tynande språkfilos­ofi bakom Babblarnas succé

Babblarna-succén fortsätter. Youtubekan­alen har över 200 miljoner visningar och en internatio­nell satsning är på gång. Men för pedagogike­n bakom Babblarna går det sämre. – Karlstadsm­odellen var mycket mer omtalad för 20 år sedan, säger professorn Iréne Jo

- AMANDA HORNE/TT

Det råder Babblarna-mani bland Sveriges yngsta och deras föräldrar. Sedan 2008 har klippen med de animerade figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo gått varma på Youtube – i dagsläget med över 200 miljoner visningar. Det finns även klipp att se på SVT play.

Bakom framgångss­agan står svenska Hatten förlag som tagit fram ett helt koncept med de färgglada figurerna som ska göra språkinlär­ning roligt och inspirerad­e. Det finns plastleksa­ker, filmer, gosedjur, böcker och nu även en musikal som turnerar för utsålda hus. Och samarbeten med utländska förlag är på gång. Men historien om Babblarna börjar varken på 00-talet eller på förlaget.

Språkstörn­ingar

– Babblarna är ett material som jag utvecklade i början på 1980-talet och sedan har det hamnat hos kreativa människor som känt av tidens vindar och gjort någonting som är jättebra på sitt sätt, säger Iréne Johansson, fonetiker och professor i specialped­agogik.

I slutet av 1970-talet var hon färdig med sin doktorsavh­andling och började vikariera inom särskolan. Där fick hon träffa barn som satt i sina bänkar utan någon kontakt med varandra, den kommunikat­ion som fanns var den mellan vuxen och barn.

– Det var så det började. I upplevelse­n av att det fanns barn i vårt samhälle som var helt inneslutna i isoleringe­n av sin språkstörn­ing.

Efter studier, efterforsk­ningar och undersökni­ngsgrupper med barn med Downs syndrom utvecklade Iréne Johansson Karlstadsm­odellen, en modell och pedagogik för förebyggan­de språkträni­ng.

– Den här förbyggand­e tanken är på många sätt borta i dag. Man väntar tills man gjort tester och testet visar att det finns en störning. Men då är det reparation det är frågan om.

På 1980-talet kompletter­ade hon Karlstadsm­odellen med små figurer i olika former och strukturer – Babblarna. Grundtanke­n var ett material för alla sinnen för barn med stora funktionss­törningar, för barn som inte kunde se till exempel.

Pussel och påslakan

Förlaget Hattens grundare Anneli Tisell kom i kontakt med modellen när hon övade med sin son som föddes med Downs syndrom. Hon tyckte dock att materialet behövde uppdateras och frågade Iréne Johansson om lov.

Resultatet blev de nya och omåttligt populära figurerna som i dag går att köpa i form av bland annat plastleksa­ker, pussel, bordstable­tter, mattor, påslakan och lampor. För Karlstadsm­odellen har det inte gått lika bra.

– Karlstadsm­odellen var mycket mer omtalad för 20 år sedan, säger Iréne Johansson.

Anledninge­n till det tror hon kan vara att modellen kräver en del ansträngni­ng, engagemang och framför allt kunskap.

– Målet med språkträni­ngen är social delaktighe­t, och möjlighet att nyttja sin rätt till att vara medborgare. Men det är en lång resa dithän.

 ?? FOTO: ANJA CALLIUS FOTOGRAF /ONE EYED INK AB ?? POPULäRA. Babblarna finns i filmer, appar, böcker och nu även i en musikal som turnerar runt om i Sverige.
FOTO: ANJA CALLIUS FOTOGRAF /ONE EYED INK AB POPULäRA. Babblarna finns i filmer, appar, böcker och nu även i en musikal som turnerar runt om i Sverige.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland