Vilka reformer får inte facket på tvären?

MEDBORGARLöN Strävan att hitta lösningar till de effekter automationen och robotiken kan ha på arbetsmarknaden har lett till aktiva ställningstaganden. I Finland har Näringslivets delegation (EVA) genomfört en enkät gällande medborgarlönen. För och emot var på samma nivå. Avsikten med min insändare (HBL 27.7) var att redogöra för åsikter och experiment som registrerats i internationella omgivningar med liknande hotbilder.

Kontentan var att olika aspekter på medborgarlönen kunde få genomgå en omfattande och objektiv analys.

Bo Holmberg är inte svår att reta upp i debatter. Ibland blir reaktionerna färgade av stundens inlevelse och sakligheten naggas i kanterna. Hade Holmberg förväntad sig, såsom han antyder i sitt genmäle, att jag skulle ha svaret på hur många olika slag av so-

cialbidrag medborgarlönen skulle ersätta eller hur mycket byråkratin skulle minska ger han en mycket smickrande bild av mina socialpolitiska insikter. Är det inte just dessa frågor som borde ges en seriös och omfattande analys genom lämpliga experiment.

Hur stor är i dag till exempel den byråkrati som på individnivå behandlar 100 000 studerandes ansökningar om bostadsbidrag?

Holmberg befarar att fackförbunden skulle motsätta sig att medborgarlönen ersatte arbetslöshetsskyddet. Kunde Holmberg möjligen presentera något exempel på för hela samhället betydande reformer där facket inte skulle sätta sig på tvären?

Holmberg anser att medborgarlönen skulle öka segregationen i landet. Säkert skulle det vara svårt att åstadkomma ett totalt likvärdigt system i Utsjoki och Esbo, men variationerna bör kunna hanteras också i detta fall.

Om medborgarlönen skulle utgå också åt sådana som

är bättre välbärgade beskrivs detta av Holmberg som byråkratiskt vanvett. En något höjd bruttoinkomst med de progressionseffekter som drabbar all individuell inkomst skulle ingå i normalt beskattningsförfarande och uttryckligen minska den byråkrati som föranleds av en omfattande bedömning av huruvida individen är berättigad till full, halv eller ingen medborgarlön. En del av medborgarlönen skulle sålunda utan extra åtgärder återvända till statskassan.

Jag rekommenderar fortsatta sakliga diskussioner och välplanerade experiment i frågan. TOM PALMBERG Helsingfors