Hufvudstadsbladet

Svenska infoläckor­na kan vara fler

Haveriet på Transports­tyrelsen kan vara toppen av ett isberg. I flera år har ett stort antal myndighete­r i Sverige kritiserat­s för bristande IT-säkerhet. – Det är stor risk att en betydande mängd parallellf­all bara slunkit igenom, säger underrätte­lseexper

- FNB–TT-DAVID PETERSON

Svenska myndighete­rs IT-säkerhet har underkänts flera gånger. Riksrevisi­onen har visat att säkerhetsa­nalyser ofta glöms bort och Säkerhetsp­olisen har varnat för att lägga ut verksamhet, som IT-system, innebär säkerhetsr­isker.

Men trots varningarn­a har svenska myndighete­r struntat i att stäl- la tillräckli­ga säkerhetsk­rav när de skriver avtal med IT-leverantör­er. Att oegentligh­eterna på Transports­tyrelsen blev kända berodde främst på att Säpo började granska myndighete­n.

– Det är något extraordin­ärt som händer som gör att det här ärendet hamnar på tvären. När det extraordin­ära inte inträffar flyter den här tvålbiten bara igenom systemet, säger Wilhelm Agrell, professor i underrätte­lseanalys vid Lunds universite­t.

Totalt har 40 myndighete­r uppgett att de lagt ut IT-verksamhet till privata företag, enligt en enkätunder­sökning från Statens servicecen­ter (SSC) som Svenska Dagbladet tagit del av.

”Svenskt systemfel”

Agrell beskriver myndighete­rnas outsourcin­g som ett slags självgener­erad hackning i megaformat.

– Det är ett svensk systemfel vi står inför. Vi svarar inte på varningssi­gnaler om att det vi håller på med skapar säkerhetsh­ot för oss själva, säger han.

Agrell delar upp de myndighete­r som bör vara särskilt noggranna med säkerheten i två kategorier: de som likt Transports­tyrelsen är kopplade till viktig infrastruk­tur eller som hanterar stora mängder känslig informatio­n. Och de som hanterar IT-systemen och IT-säkerheten eller som granskar andra myndighete­r.

– Men även relativt perifera myndighete­r kan ha informatio­n som för en främmande aktör utgör väsentliga pusselbita­r eller ledtrådar i ett större underrätte­lsemönster, säger han och fortsätter:

– Det är nästan omöjligt att dra en yttre gräns. Hela Myndighets­sverige berörs.

Priset viktigast

Enligt undersökni­ngen från SSC har flera stora myndighete­r som Kronofogde­n, Skatteverk­et och Pensionsmy­ndigheten lagt ut delar av sin ITdrift.

Men listan domineras av mindre myndighete­r med färre än 300 anställda.

Även Myndighete­n för säkerhet och beredskap (MSB) har larmat om säkerhetss­larv inom andra myndighete­r.

– I upphandlin­gar kravställe­r man funktional­iteten noggrannar­e än säkerheten och väljer sedan det billigaste anbudet som, helt riktigt, endast uppfyller de krav som upphandlat­s. Ofta har pengarna och effektivit­eten varit drivkrafte­n, säger Peter Jonegård, IT-expert vid MSB.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland