Svenskfinlands dialekter lever
Dialekterna i Svenskfinland mår bra, säger dialektforskaren Caroline Sandström. Trots en ökad rörlighet och det att språket ändras snabbt är dialekterna och det lokala samhället mer uppskattade än på länge. Bland annat är dialekterna närvarande i populärk
De finlandssvenska dialekterna är del av ett svenskt dialektkontinuum.
– De har mycket gemensamt med dialekterna till exempel i Roslagen i Sverige. Dialekterna i Österbotten har också mycket gemensamt med dialekterna i Västerbotten, säger Caroline Sandström.
Eftersom de svenska områdena i Finland delvis varit separerade från resten av det svenska språkområdet har svenskan i Finland behållit en del äldre drag som är sällsynta i Sverige.
Under stora delar av 1900-talet sågs dialekterna som en barlast, särskilt om man ville skaffa sig en utbildning.
– Vi har inte längre kvar samma ideal. Också standardspråket får vara mera färgat i dag, säger Sandström.
Sedan ett femtiotal år har man alltmer börjat förstå dialekternas stora betydelse. För många är de ett modersmål och en viktig del av identiteten.
– Språket är ett effektivt sätt att markera sin grupp. Man talar lika som den grupp man hör ihop med och skiljer sig från dem som talar olika.
Dialektblandning inget hot
Dialekter är per definition kopplade till en viss ort. Den ökade rörligheten gör att många inte längre bor tillsammans med de andra dialekttalarna och dialekten bleknar.
Trots det tycker Sandström att de finlandssvenska dialekterna mår bra.
– Det är klart att dialekterna i dag är annorlunda än de var för hundra år sedan eftersom samhället är annorlunda.
Sandström poängterar ändå att dialekterna är levande språk och det hör till deras natur att förändras. Nu för tiden ändras samhäl-
let väldigt snabbt, och dialekterna ändras i samma takt.
Samtidigt är det lokala väldigt uppskattat i dag och det gör också att det månas mer om dialekterna.
– Det som är mera ifrågasatt i dag är nationalstaten. Man kanske inte identifierar sig just med Finland utan med hela världen. Det är det lokala och det globala som ligger nära hjärtat.
Att dialekter blandas med standardspråk ser Sandström inte som ett hot.
– Jag tycker det är ett konstigt sätt att se på saken. Då skulle man se på dialekterna som något minnesmärke som ska upprätthållas.
Men visst är det viktigt att stödja dialekterna. På frågan om hur det kan göras har Sandström ett enkelt svar:
– Använd dem. Och var positiv till att vi alla talar lite annorlunda.
Ett rätt nytt sätt att använda dialekt är på sociala medier och i chattar. Eftersom dialekter i huvudsak är talspråk kan det vara knepigt att veta hur man ska stava orden. Det blir ofta en blandning mellan försök till fonetisk stavning och konventioner från skriftspråket, men mer etablerade sätt att stava dialekter skapas också snabbt.
När den sociala samvaron flyttar sig till sociala medier följer också dialekten med. Samtidigt gör det dialekten mer konkret och stärker den ytterligare.
Omfattande dialektordbok under arbete
En del dialektforskare ifrågasätter om man över huvudtaget kan tala om dialekter, utan att det snarare finns olika språkformer som man använder i olika situationer. Ju mer dialekten liknar standardspråket, desto mer kan de blandas och dialekten kan användas i olika mån beroende på situationen.
– Det är en tilltalande tanke. Då kommer man ifrån idén om att det finns en gammal, ursprunglig dialekt, säger Sandström.
Eftersom språket konstant lever har en fast, ursprunglig dialekt aldrig funnits.
Ändå är det viktigt för många att söka sina rötter. Därför är det också värdefullt att bevara de gamla orden även om de inte längre används. Sandström jobbar med dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål. I den samlas ord som använts från 1870-talet till 1970-talet, allt från ord som fortfarande används och hör till standardspråket till föråldrade dialektord. I ordboken finns över 80 olika svenskspråkiga socknar, alla med varierande dialekter.