Ibland sviker vaccinet
Trots att Finland officiellt deklarerats fritt från mässling har nio finländare smittats i år. Av dem har en del varit vaccinerade. Risken för smitta hos den som är vaccinerad är liten, men existerar.
Det är möjligt att få mässling fastän man vaccinerats mot sjukdomen. Den vaccinerade drabbas ändå lindrigare än den ovaccinerade. Följdsjukdomarna uteblir och smittan förs inte vidare. Just nu rör sig mässlingsviruset i flera europeiska länder.
De nyaste fallen av mässling i Finland är importvara från Italien. Fyra smittade i Birkaland tror sig ha fått sjukdomen på ett tåg under en semesterresa. Tidigare i somras drabbades fem personer i Nyslott då en italiensk man med mässling besökte staden.
– Ja, man kan få mässling trots att man borde ha immunitet via vaccin, men om man smittas som vaccinerad får man hur som helst sjukdomen i betydligt lindrigare form än om man är ovaccinerad, säger specialisten Mia Kontio på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Kontio är specialiserad på virussjukdomars molekylepidemiologi, speciellt hos mässling, påssjuka, röda hund och A-virus.
Mässling smittar via luften och olika ytor. För att smittas behöver man inte ens vara i samma rum samtidigt som den sjuka eftersom virus som nysts omkring fortsätter att leva på bord, dörrhandtag och i luften i två timmar efter att de lämnat den smittade.
I Finland har det nationella vaccineringsprogrammet lett till flockimmunitet. Det betyder att WHO kunnat klassa Finland som ett land utan inhemska mässlingsepidemier. För en sådan immunitet räknar man med att 95–97 procent av befolkningen måste vara vaccinerad eller ha immunitet efter att ha haft sjukdomen.
Trots flockimmuniteten drabbas vi av en del sjukdomsfall när smittan kommer via andra länder. För tillfället finns mässlingsmitta i länder som också finländare gärna reser till: Storbritannien, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Rumänien och Bulgarien.
Svåra följder
Problemet med mässlingen är dess följdsjukdomar. De drabbar lättast barn under skolåldern och personer över 20 år. Sviterna av sjukdomen kan bli livslånga i och med att mässling till exempel kan leda till synskador och blindhet. Andra följdsjukdomar är svår diarré, hjärninflammation som får hjärnan att svälla och svår lunginflammation.
Ungefär 5 procent av dem som har immunitet på grund av dubbel vaccinering kan insjukna på nytt.
– Men då måste de ha stark kontakt med smittan. Det här har hänt med föräldrar som skött sina sjuka barn, men då har förälderns sjukdom varit mild och till exempel utan utslag. Föräldrarna har inte heller fört smittan vidare, säger Kontio.
Den som har mässling sprider normalt smitta både fyra dagar innan och fyra dagar efter att utslagen blommat upp.
Denna kyliga sommar har folk klagat över långdragna förkylningar och vissa har flytt vädret och åkt utomlands. Har man rest i ett område med mässling och sedan blir lindrigt sjuk kan det vara omöjligt att skilja en envis förkylning från en mässlingsmitta utan utslag.
Minskat dramatiskt
De som inte vet om de haft mässling eller om de alls är vaccinerad får vaccinet gratis på begäran.
– Efter att Finland införde MPRvaccinet har de flesta barn som fötts efter det ändå fått sitt vaccin. I Finland har de barn som vaccinerats dubbelt med MPR-vaccinet mot mässling, röda hund och påssjuka ett gott skydd mot sjukdomen, säger Kontio.
Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och ges oftast i 1-årsåldern och en gång till i förskoleåldern. De flesta som fötts 1975 eller senare är vaccinerade.
– Att få en ny dos trots att man redan är vaccinerad är ofarligt. Den som planerar en graviditet ska ändå vänta upp till tre månader med att bli gravid efter den första vaccindosen, säger Kontio.
Något enskilt vaccin mot mässling finns inte, utan det ingår i MPRvaccinet.
Trots att mässlingen nu dyker upp i olika europeiska länder är läget bättre än före 1980-talet, när man började organisera stora vaccineringskampanjer över nästan hela världen. Före 1980 uppskattar Världshälsoorganisationen, WHO, att 2,6 miljoner personer dog på grund av mässling varje år. När vac- cinering blev vanligare minskade dödsfallen dramatiskt. I dag skördar sjukdomen flest liv bland barn under skolåldern och de svåraste följdsjukdomarna drabbar sådana barn som redan är svaga för att de är undernärda eller till exempel har aids.