Vänd på kartan kring Finska viken

De årliga mötena mellan president Sauli Niinistö och Rysslands president Vladimir Putin är så vanliga att det vore mer förvånande om de upphörde än om de fortsatte. Till Estland åker Putin däremot inte; ingen förväntar sig kanske heller att han ska gratulera vårt grannland på andra sidan Finska viken till dess 100-åriga självständighet.

Fast inte gratulerade Putin Finland heller under sitt senaste besök. Men han hinner förstås ännu göra det.

Besök från USA och amerikanska presidenter har vi inte varit bortskämda med på sistone. Ronald Reagan var här 1998, George Bush den äldre 1990 och 1992. Alla tre gångerna var president Mauno Koivisto värd för besöket. För tjugo år sedan var det president Martti Ahtisaaris tur att ta emot USA:s president Bill Clinton och Rysslands president Boris Jeltsin i Helsingfors. På Clintons och Jeltsins presskonferens verkade Jeltsin den gången mest som en plastdocka, trots sin stora kroppshydda. Att Clinton satt med utsträckt gipsat ben lär ha oroat den amerikanske presidenten för att han skulle verka mindre än sin ryske kollega. En obefogad oro.

Hela 20 år. Sedan dess har alltså en amerikansk president inte besökt Finland om man inte räknar med George Bush den äldre, som faktiskt var här efter att hans son tagit plats i Vita huset.

Fokus har flyttats till Finlands grannländer. Barack Obama besökte Estland 2014, hans företrädare George Bush den yngre några år tidigare. När Obama ville träffa de nordiska statsöverhuvudena 2013, valde han att göra det i Sverige, inte i Finland.

Alltför långt gående slutsatser av detta ska man akta sig för att dra. Men visst vore det tryggare med en balans mellan ryska och amerikanska statsbesök också för Finlands del.

I denna åtminstone delvis nya verklighet är det inte så konstigt att USA:s vicepresident Mike Pence träffade alla de baltiska statsöverhuvudena i Tallinn i måndags.

Pence försäkrade dem om att Natos artikel fem gäller: en attack mot en av Natos medlemmar uppfattas som en attack mot alla. Det var just denna försäkran som de små Natomedlemmarna hade väntat på. President Donald Trumps uttalanden har väckt oro, eftersom man har uppfattat dem som otydliga och ofta förvirrande. På många håll har man tolkat dem som att USA inte längre är den muskel inom Nato som man tidigare har kunnat räkna med.

Det föranledde också dem som är skeptiska mot Nato att lite skadeglatt säga ”Se där, Nato är ingenting att räkna med när åskan går”.

Natos trovärdighet är bunden till artikel fem och dummare är man inte i Washington än att man skulle förstå detta. Ironiskt nog är det terrordåden mot USA 2001 som gjorde att Nato för första gången aktiverade artikel fem. Så USA har de facto själv haft konkret nytta av musketörsparagrafen.

Har Finland hamnat i periferin eller uppfattas vi i praktiken som en del av den ryska intressesfären?

Ekonomiskt är vi det, med Nord Stream 2 och Pyhäjoki-projektet. Och inte bara vi. Både hos oss och i Tyskland tuggar man lite nervöst på naglarna inför risken för att de nya sanktionerna mot Ryssland som USA:s kongress har godkänt ska slå hårt mot bland annat Nord Stream. EU har också uttalat sig kritiskt mot de nya sanktionerna. Vissa Euländer, bland annat Litauen, sade i samband med Pences besök att Trump förhoppningsvis godkänner sanktionerna. I onsdags kom beskedet att han gjort det.

Länder som har upplevt hur Ryssland kan använda energipolitiken som verktyg inom utrikespolitiken ser annorlunda på sambandet än man gör hos oss. Energipolitiken var en viktig fråga också när Pence träffade de baltiska ländernas representanter.

Litauens president Dalia Grybauskaite påminde om att energi kan användas (av Ryssland) som påtryckning mot de baltiska länderna. Innan vi öppnade lng-terminalen betalade vi (åt Ryssland) 40 procent mer för vår gas än vad Tyskland gjorde, för Ryssland använde den som instrument för inblandning, påtryckning och manipulation, sade Grybauskaite enligt HS.

I rättvisans namn måste man förstås nämna att det för USA:s del också handlar om ekonomi. Litauen har ingått ett avtal om att köpa flytande lng-gas från USA och den första leveransen ska ske denna månad.

Hur man än ser på saken kunde det vara värt att följa med alla våra grannländer lite noggrannare.

Rysslands president besöker ofta Finland men inte Estland. Estland får däremot besök av högt uppsatta politiker I USA medan dessa mera sällan besöker Finland, skrev Helsingin Sanomat (HS) i början av veckan. YRSA GRÜNE frilansjournalist med utrikes- och säkerhetspolitik som specialområde