Tyskarnas spår i lappländsk vy och själ utreds
I Hyljelahti i Enare ordnas en utgrävning som är öppen för allmänheten och samma skedde vid ett tyskt krigstida sjukhus förra sommaren. Forskningen gynnas av arrangemanget.
– Vi är intresserade av vad folk, i detta fall vad frivilliga grävare, är intresserade av gällande krigstiden och forskningen om den. Då vi gör fältarbete tillsammans kan vi diskutera med olika människor och intervjua dem, säger arkeologiprofessorn Vesa-Pekka Herva.
Under den senaste tiden har en uppfattning om att kulturarv inte endast är något för forskare och experter, utan att det är av betydelse för var och en slagit rot i samhället, menar Herva.
Ett centralt tema för forskningsprojektet Lapplands mörka kulturarv (Lapin synkkä kulttuuriperintö) är vilka spår tyskarna lämnade i den lappländska vyn och själen.
– Arkeologisk forskning hör också till, men vi har också undersökt samlandet av krigsföremålen och varför metalldetektoranvändare är intresserade av att gräva i området.
Ett av syftena med forskningsprojektet är att få ny kunskap om händelserna under krigstiden, mer information om fånglägren och tyskarnas och fångarnas upplevelser från lägren. Forskarna är ändå mest intresserade av att undersöka hur krigstiden lever kvar hos människorna i dag.
Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet deltar i forskningsprojektet. Projektet är tvärvetenskapligt och uppfattningar inom arkeologin, antropologin, historieforskningen och sociologin utnyttjas i forskningsprojektet.
Arkeologisk forskning hör också till, men vi har också undersökt samlandet av krigsföremålen och varför metalldetektoranvändare är intresserade av att gräva i området.