Brittiska polisen spionerade på tusentals aktivister
Polisen i Storbritannien infiltrerade drygt tusen aktivistgrupper i närmare fyrtio år. De hemliga infiltrationsoperationerna kunde pågå i flera år och i vissa fall inledde poliserna förhållanden med aktivister. Det visar en offentlig utredning som pågått
Miljöaktivister, vänstergrupper, djurrättsaktivister, antirasister och extremhögergrupper. Alla infiltrerades av den brittiska polisen. Närmare 150 poliser har spionerat på politiska grupper och aktiviströrelser sedan 1968.
Bara ett fåtal av Storbritanniens högst uppsatta poliser kände till infiltrationsprogrammet. Men år 2010 började de första läckorna sippra ut. Det började med ett brustet hjärta. Lisa Jones hade länge misstänkt att allt inte stod rätt till med hennes pojkvän, den tatuerade professionella klättraren Mark Stone.
De två miljöaktivisterna hade varit tillsammans i sex år. Mark Stone umgicks med hennes vänner och han lärde känna hennes familj. Men han försvann regelbundet och var en gång borta i tre månader. I oktober 2009 verkade han gå igenom en depression och åkte plötsligt till USA. Lisa Jones visste inte om hon någonsin skulle få se sin pojkvän igen.
Men Mark Stone hade inte alls åkt till USA. Han var egentligen polis och hans tid som infiltratör var över. Oftast tillbringade poliserna fem år i rollen.
I januari 2010 dök han plötsligt upp igen. Han hade då sagt upp sig från polisen och han fortsatte leva som “Mark Stone”. Paret åket på semester till Italien och då upptäckte Lisa Jones ett pass med namnet Mark Kennedy. Hon hittade också en mobiltelefon där Mark hållit kontakten med sina två barn. Barn han aldrig berättat för henne att han hade.
Förbjudet med förhållanden
Efter det började masken falla. Tillsammans med sina vänner lyckades Lisa Jones avslöja Mark Stones verkliga identitet.
Lisa, som inte gått ut med sitt riktiga namn i de brittiska medierna, var en aktivist. Men hon och flera andra av kvinnorna som levt i förhållanden med infiltratörspoliser har svårt att förstå varför de utnyttjades. De upplever inte att de var ett hot mot staten.
Kvinnorna, som framträtt anonymt i en serie artiklar i The Guardian, uppger att det känns som om de använts som spelbrickor. Enligt dem kunde de ge poliserna trovärdighet. Enligt polisen är det förbjudet att inleda förhållanden under infiltrationsjobb.
Lisa Jones och sju andra kvinnor stämde polisen och för två år sedan fick de en ursäkt. I ett uttalande beskriver polisen förhållandena som “misshandel, bedrägeri, manipulation och oförrätter”. Polisen betalade också ekonomisk kompensation för lidandet. Beloppet är hemligt men har beskrivits som “betydande”.
Det har också avslöjats att åtminstone två poliser fick barn med aktivister då de arbetade som infiltratörer. En av kvinnorna Jacqui, fick under mitten av åttiotalet en son med polisen Robert Lambert. Hans dubbelliv avslöjades av tabloiderna år 2012. Jacqui har enligt uppgifter i brittiska medier behandlats för depression och psykisk ohälsa under åren som följde efter avslöjandet. I ett uttalande säger hon att det känns som om hon blivit “våldtagen av staten”. År 2014 fick hon 425 000 pund i kompensation av polisen.
Från döda barn
En del av de grupper som infiltrerats av polisen kräver nu att utredningen ska offentligöra namnen på de organisationer som hållits under bevakning. De kräver också att polisen publicerar en lista på de falska identiteter som använts. Sexton poliser har hittills antingen själv trätt fram eller avslöjats av journalister och kampanjgrupper.
Enligt the Guardian byggdes de falska identiteterna upp med uppgifter som tagits från döda barn. Den offentliga utredningen bad i fjol om hjälp av föräldrarna till de barn vars identitet använts av polisen för att utreda hur processen gick till. Enligt utredningen kan närmare 100 namn och andra personuppgifter till barn som dog mellan 1938 och 1975 ha använts.
Visselblåsare har avslöjat att grupper som Youth Against Racism, the Socialist Party och Colin Roach Centre, en grupp som undersöker poliskorruption, alla infiltrerats. Infiltrationsprogrammet letade också efter information som kunde användas för att smutskasta familjen till tonåringen Stephen Lawrence som mördades år 1993. Hans familj anklagade polisen för rasism och krävde en ny utredning av mordet.