Oförlåtligt dåligt
■ Varifrån kommer den felaktiga idén om att otroligt osympatiska människor som beter sig barnsligt, självupptaget och överdrivet är samma sak som storslagen humor? Netflix’ nya ”komedi” Friends From College tror i alla fall på denna premiss och lyckas därför, trots en välrenommerad ensemble, göra absolut allt fel.
Friends From College handlar, som titeln så subtilt antyder, om ett gäng vänner som studerade vid Harvard tillsammans och som nu, 20 år senare, fortfarande försöker låtsas att allt är som förut.
Författaren Ethan (KeeganMichael Key från Key & Peele) är gift med advokaten Lisa (Cobie Smulders frånHow I Met Your Mother) men har sedan studietiden haft en affär med den gemensamma vännen Sam (Annie Parnisse) som i sin tur är gift med John (Greg Germann). Serien inleds med att Ethan och Lisa flyttar tillbaka till New York och således återförenas med det gamla studiegänget. Förutom Sam finns Marianne (Jae Suh Park), en yogainstruktör och skådespelare, Max (Fred Savage) som är Ethans förläggare och Nick (Nat Faxon) som föddes med massor av pengar och därför gör absolut ingenting. Med på ett hörn finns också Max’ pojkvän Felix (Billy Eichner från Billy on the Street och Difficult People, här ovanligt lågmäld).
Problemet med serien är att det varken är roligt nog eller dramatiskt nog. Skratten fastnar i halsen och mattan dras undan dramat genom den infantila humorn. Serien ber oss sympatisera med Ethan, som har varit otrogen mot sin fru under hela deras relation utan att vi får någon förklaring till varför han inte, från början, bara blev ihop med Sam i stället. Och medan han fortsätter vara otrogen kämpar paret med barnlöshet och allt vad det innebär. Det är smärtsamt att se. Men i stället för att våga gå in i vardagsdramat väljer Friends From College att bygga upp sina avsnitt kring evenemang som obönhörligt resulterar i fulla och höga karaktärer som har sönder saker, gör bort sig eller skadar sig. De åker på vinprovning, de går på bröllop, de åker på affärsresa, någon fyller år. De pratar skit om varandra, ljuger, grälar. Allt medan Ethan och Lisa sover på en bäddsoffa hos Marianne eftersom de – ja, varför? Det vet vi inte riktigt, för det här med karaktärsutveckling ryms inte i budgeten när multipla fönster ska krossas och en bil ska rulla ner i en pool.
Det är utmattande att finnas i dessa karaktärers sällskap, de lyckas vara ”för mycket” utan att vara något alls. Endast Cobie Smulders gör en godkänd insats, men så tvingas hon så klart jobba på ett företag där den manliga majoriteten kommunicerar genom att skrika könsord, simulera onani och jo, även dra ner gylfen och slänga upp kuken på konferensbordet – mitt under pågående förhandlingar.
Snälla säg att det inte bara är jag som vill sjunka ner i marken och försvinna av denna sorts ”humor”?