Hufvudstadsbladet

När hettan blir hemsk

Hettan i den lilla staden Kiewarra gör folk stingsliga, våldsamma och driver en del till vansinnets brant. I Jane Harpers roman blir klimatet en ständigt närvarande rollfigur som inte går att ignorera.

- JEANETTE öHMAN jeanette.ohman@ksfmedia.fi

I australien­siska Jane Harpers debutroman blir klimatet en rollfigur som inte går att ignorera. Hetta utspelar sig på den avfolkade australien­siska landsbygde­n där torkan inte bara påverkar jordbruket utan också människors lynne.

Australien­siska Jane Harpers debutroman Hetta utspelar sig på den avfolkade australien­siska landsbygde­n där torkan inte bara påverkar jordbruket utan också människors lynne. Hettan i den lilla staden Kiewarra gör folk stingsliga, våldsamma och driver en del till vansinnets brant. I Harpers historia blir klimatet en ständigt närvarande rollfigur som inte går att ignorera. När en familj hittats brutalt mördad finns det många potentiell­t skyldiga och flera trådar att nysta upp för polisen Aaron Falk som återvänder från storstaden till sin uppväxtort för att gå på begravning­en och samtidigt lösa fallet. Falk konfronter­as inte bara med mordgåtan, utan också med demoner från en ungdom han trodde att han lämnat bakom sig för länge sen.

Torka och hetta

Jane Harper är född i Storbritan­nien, men har tillbringa­t både några barndomsår och en stor del av sitt vuxna liv i Australien. Fram tills för ett knappt år sedan jobbade hon heltid som journalist men efter framgångar­na med Hetta sade hon upp sig för att satsa helhjärtat på författark­arriären. Spänningsr­oman nummer två är redan klar och kommer ut i höst.

– Folk har frågat mig om den ständigt närvarande värmen och bristen på vatten i boken är en subtil kommentar till den globala uppvärmnin­gen, men när jag började skriva var min högsta önskan bara att avsluta berättelse­n och i bästa fall bli utgiven. Det fanns inte på kartan att skriva en bok som också kommentera­r klimatförä­ndringen, säger Harper som befinner sig på deckarfest­ivalen Crimetime Gotland för att prata om sin bok och om spänningsg­enren.

Mitt under intervjun dundrar en störtskur ner över Visby. Det är kyligt i luften och blåser kallt in från havet. Klimatet på Gotland är helt olika det i romanen, men det finns ändå parallelle­r mellan platserna. Också Gotland lider av flera års torka och när sommaren är slut avfolkas ön på sommargäst­er och turister. De som blir kvar är de äldre, ungdomen söker sig efter utbildning och jobb till de större städerna på fastlandet. Småstadens klaustrofo­bi kan vara lika närvarande i Nordeuropa som på andra sidan jordklotet.

”Nordic noir” blev ”Down under noir”

Harper säger att mörkret i nordic noir-genren alltid fascinerat henne och sporrade henne att skriva en motsvarand­e historia Down under. Under ett halvår steg hon upp en timme tidigare än vanligt för att hinna skriva innan hon gick till jobbet på tidningsre­daktionen. Hon deltog också i en tolv veckor lång skrivarkur­s som hjälpte henne att få ihop stommen på historien. När manuset var klart skickade hon in det till en tävling för opublicera­de författare. När Hetta vann det prestigefy­llda priset ”Victorian Premier’s Literary Awards” började agenter och förlag höra av sig. I dag är boken såld till fler än tjugo olika länder och skådespela­ren Reese Witherspoo­ns produktion­sbolag har köpt filmrättig­heterna.

– Jag ville bara skriva en bok som jag själv skulle vilja läsa och jag har alltid varit förtjust i de nordiska deckarna. Jag älskar norska Jo Nesbø och så klart Stieg Larssons Millennium­böcker, för att inte tala om Camilla Läckberg! Det var min mamma som introducer­ade hennes böcker för mig.

Den kusliga solen

I Australien fanns det inte samma sorts fysiska mörker att jobba med som i Norden, men då nordbor associerar sol och värme till semester och välbefinna­nde lyckas Harper skapa en kuslig stämning där hettan är allt annat än välvillig. Den gassande solen är hotfull och direkt dödlig. Folk bränner händerna då de ska öppna bildörrar, dammet letar sig in överallt och ingen går ut utan att skydda sig för solens strålar.

– Att välja miljön där mordet skulle utspela sig och beskriva den var lätt. Det var bara att titta på tv-nyheterna och köra ut på landet. Det svåraste med att skriva en spänningsr­oman är att få alla pusselbita­r att falla på plats och att avslöja precis tillräckli­gt mycket eller lite för att behålla läsarens intresse.

För att strukturer­a arbetet skriver Harper i kortare avsnitt. Hon bestämmer sig för vad som ska hända, delar upp händelsern­a i scener och skriver ett visst antal scener varje dag.

– Jag vet att många författare jobbar med att producera ett visst antal ord eller sidor varje dag, men när jag gör det måste jag ändå stryka en stor del av det. För mig funkar det bättre att skriva händelser som för historien framåt.

När deckarfest­ivalen är slut åker Harper via London för att hämta sin tio månader gamla baby Charlotte som övernattat hos sina morföräldr­ar, sedan bär det av tillbaka till Melbourne.

– Innan jag fick barn brukade jag fnysa åt alla som sade att de inte har tid att skriva böcker, men nu ger jag ett frikort och stor förståelse till alla nyblivna föräldrar. Hetta utkom på svenska i våras, förlaget Forum, övers. Jessica Hallén.

 ?? FOTO: JEANETTE ÖHMAN ?? UNDER SOLEN. ”Jag ville bara skriva en bok som jag själv skulle vilja läsa och har alltid varit förtjust i de nordiska deckarna”, säger Jane Harper. Men i hennes böcker är det solen, inte mörkret, som skrämmer.
FOTO: JEANETTE ÖHMAN UNDER SOLEN. ”Jag ville bara skriva en bok som jag själv skulle vilja läsa och har alltid varit förtjust i de nordiska deckarna”, säger Jane Harper. Men i hennes böcker är det solen, inte mörkret, som skrämmer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland