Dagvården blir billigare
Statsbudgeten Lägre dagvårdsavgifter blir det mest märkbara i plånboken nästa år – hur mycket skatterna sänks är ännu oklart. Finansministeriet lovar ändå inte någon nämnvärd förbättring i köpkraften.
Det är oklart hur mycket regeringen har för avsikt att sänka skatterna nästa år. Men en sak är åtminstone klar – dagvårdsavgifterna kommer att sänkas. I exempelvis en familj med två vuxna och två barn höjs inkomstgränsen från 2 200 till 3 200 euro. För sysselsättningen tänker regeringen ge 25 miljoner, bland annat till jobbsedlar för ungdomar.
Ekonomin ser ett uppsving, men Finansministeriet håller strängt i tyglarna i sitt budgetförslag, som ligger till grund för regeringens budgetförhandlingar i slutet av månaden.
I stället ska tillväxten minska minuset. Nästa års budgetskiss har ett underskott på 3,4 miljarder som Finland måste ta lån på, jämfört med 5,4 miljarder i år.
Det innebär att statsskuldens storlek jämfört med bnp kan krympa från och med 2019, bedömer finansminister Petteri Orpo (Saml).
Skuldsättningen fortsätter alltså, men i långsammare takt än förr.
– Löntagarnas köpkraft kommer knappast att öka nämnvärt, säger Petteri Orpo, men i övrigt är skattefrågorna öppna.
Alla inkomstskatter, de som syns i plånböckerna, ska nämligen behandlas först då hela regeringen förhandlar om budgeten.
Sysselsättningen väntas öka en aning nästa år. Inte så mycket att regeringen skulle nå sitt mål – en sysselsättningsgrad på 72 procent – men nästa år ska staten spara 133 miljoner på att det finns färre arbetslösa.
Sysselsättningen är en sak som får ett anslag på 25 miljoner till, i en budget som annars delar ut smulor. Pengarna ska användas bland annat till jobbsedlar, alltså lönesubventioner, för ungdomar och till att fortsätta med det påbörjade projektet att intervjua arbetslösa var tredje månad.
– Det handlar inte om att retas, utan om att hjälpa och stödja. Det har visat sig fungera bra och därför vill vi fortsätta, säger Orpo.
Den utlovade rensningen i företagsstöd verkar komma av sig. Avsikten var att en minskning i företagsstöden skulle kunna riktas till innovation och forskning. Någon större förändring blir det ändå inte. Orpo har tidigare sagt att han i princip vill ha bort företagsstöd som förvränger marknaden, men inte vill riskera att jobb går förlorade när tillväxten börjat.
– Vi försöker under budgetförhandlingen hitta det utrymme vi kan för att satsa mer på innovation och tillväxt.
Tidigare skolpeng delvis tillbaka
I förslaget ingår ett anslag på 15 miljoner till grundskolorna för att stödja de skolor som har större utmaningar och öka jämlikheten. Det ska ändå ses mot den bakgrund att regeringen tidigare sparade bort både sagda summa och de 30 miljoner som tidigare sporrade skolorna att minska klasstorlekarna.
– Visst, det här är mindre summor än dem vi tidigare tvingades skära bort, men åtminstone kan vi byta riktning, säger Orpo.
Också yrkesskolorna får 15 miljoner för omläggningen i yrkesskolreformen, som dock totalt innebar en nedskärning på 190 miljoner i år.
När det gäller invandringen beräknas att omkring 7 000 asylsökande kan komma nästa år. Orpo lovar tilläggsresurser till rättsväsendet – men närmast för att påskynda behandlingen av besvär. Kommunerna ska dessutom få 5,3 miljoner för brådskande socialvård för papperslösa.
Som det beslöts i budgetramen i våras får försvarsmakten och gränsbevakningen tilläggsresurser.
Billigare dagvård
Det som vi vet att syns hos familjerna nästa år är sänkningen av dagvårdsavgifterna – prisexempel finns i faktarutan intill.
Studerande med barn ska också få ett tillägg på 75 euro på studiestödet – men i övrigt har studiepenningen skurits ner kraftigt redan i år.
Å andra sidan får de som har bolån ett mindre avdrag än förr, då ränteavdraget stegvis minskar igen. I år har 45 procent av bolåneräntan varit avdragsgill, nästa år väntas det vara 35 procent och år 2019 blir det 25 procent.
En del politiska tvistefrön har hunnit falla bort från agendan under årets lopp. En sådan var båt- och motorcykelskatten, som alltså inte kommer att införas.
Också Yleskatten har varit föremål för tvister och den parlamentariska gruppen nådde inte enighet i våras.
Det har visat sig fungera bra och därför vill vi fortsätta. Petteri Orpo om det påbörjade projektet att intervjua arbetslösa var tredje månad.