Orpos röda budgetpenna har talat
Tvisten om budgeten har börjat, både mellan opposition och regering och inom regeringen.
Flyktingkvoten, sysselsättningen och företagsstöden är några av de frågor som kommer att finnas på agendan när budgetförslaget diskuteras. Finansministeriet har skalat bort utgifter på 200 miljoner euro från de övriga ministeriernas förslag, vilket inte faller i god jord.
Reformminister Anu Vehviläinen (C) varnar för att hon kommer att bryta arm om mera pengar för övergången till vårdreformen. Nya datasystem kommer att kräva resurser.
– Jag anser att det är otillräckligt, säger hon om Finansministeriets förslag.
Finansminister Petteri Orpo presenterade huvudpoängerna i budgetförslaget i går. Slutsumman för nästa års budget är 55,4 miljarder euro.
Det budgetförslag som Finansministeriet lagt fram har enligt finansminister Petteri Orpo (Saml) föregåtts av en ”flitig användning av röd penna”.
Med det menade han att ministeriernas förhoppningar om anslag strukits över.
Tilläggsanslagen är få, men en av de största summorna på listan går till förberedelserna av landskapsreformen, 166 miljoner nästa år. Dessutom viks 100 miljoner för pilotprojekt och experiment.
– Det anser jag är otillräckligt, säger reformminister Anu Vehviläinen (C), som kommer att ta upp frågan i budgetförhandlingarna 30-31 augusti.
Vehviläinen var inte nöjd med förslaget då hon talade om vårdreformen på kommundirektörsdagarna i Vanda.
– Beslutet att skjuta fram vårdoch landskapsreformen med ett år innebär att vi måste se på finansieringen för övergångstiden. Den måste vara tillräcklig, och för år 2019 har det inte ännu gjorts en ny bedömning, säger Vehviläinen, som inte vill precisera vilken summa hon är ute efter.
Vehviläinen säger att de landskap som varit snabbast med att förbereda förändringarna hittills fått en puff av att kommunerna frivilligt har satsat på det.
– Men vi kan inte fortsätta med att förlita på oss på kommunernas frivillighet, utan staten måste visa upp en tillräcklig finansiering.
En stor kostnad i reformen är ICT-lösningarna, det vill säga de digitala plattformarna för övergången till landskapsmodellen och valfri vård.
Dessa kommer att kräva investeringar på totalt 1,5–2 miljarder, enligt tidigare beräkningar inom Socialoch hälsovårdsministeriet. Övergången till en ny administrativ landskapsnivå beräknas kosta omkring en halv miljard.
Besparingarna kommer däremot med fördröjning. Utredningsman Tuomas Pöysti har uppgett att de nuvarande ICT-kostnaderna för vården är 550 miljoner, men att man på sikt kan spara omkring 50 miljoner per år på att få bort överlappningar och 100 miljoner på effektivering av digitala tjänster.
Tillfälligt andrum
Kommunförbundets vd Jari Koskinen varnar för att kommunerna fortfarande går på knä ekonomiskt, men har fått lite mer andrum när skatteintäkterna från företagen ökat.
– Till all lycka har en stark början av året lett till att det kommit in mer samfundsskatt än beräknat, vilket balanserar läget aningen, säger Koskinen.
Kommundirektörsdagarna präglades också av en oro för relationen mellan kommunerna och de kommande landskapen, och hur kommunerna ska få sin röst hörd. I de nya landskapsfullmäktige finns inga garantier för de enskilda kommunernas representation.
– Alla som sitter i landskapsfullmäktige ska driva hela landskapets intressen, man är inte där för att dra hemåt, säger Vehviläinen och tilläger att de tvåhundra riksdagsledamöterna kommer från 93 olika kommuner.
– Det är väldigt mycket, skulle jag säga.