Finansministeriet vill stryka 200 miljoner euro
Finansministeriets budgetförslag bjuder inte på några stora överraskningar, men kan ändå ses som ett bakslag för de övriga ministerierna. Tjänstemännen har skalat bort utgifter på 200 miljoner euro jämfört med de övrigas utgångsförslag.
–Drygt 200 miljoner euro är kanske lite mer än normalt, men enstaka faktorer kan påverka detta, säger budgetrådet Johanna von Knorring på Finansministeriet.
En stor del av summan kommer ytterst sannolikt att vara föremål för debatt mellan ministerierna under den närmaste tiden. Senare lär ungefär samma ämnen tas upp under riksdagens budgetdebatt.
Även om 200 miljoner är en betydande summa lär det finnas en del flexibilitet kring villkoren, för hela budgeten går loss på drygt 55 miljarder euro.
Högre flyktingkvot
Inrikesministeriet föreslår att flyktingkvoten höjs från 750 till 1 050 personer nästa år. Därmed har ministeriet ändrat sig jämfört med i våras, då siktet var inställt på oförändrad kvot.
Ministeriet motiverar ändringen med att kvotflyktingar är de som har det allra sämst och är i störst behov av hjälp. Det är regeringen som fattar beslut i frågan, så ändringen kan vara svår att genomföra så länge Nytt alternativ är negativt inställt.
Fler intervjuare
Regeringen prioriterar sysselsättningen högt, vilket också märks i budgetförslaget. En satsning på 25 miljoner euro ska aktivera fler arbetslösa, bland annat via utbildning. Dessutom ska fler personer anställas för att genomföra de intervjuer som arbetslösa ska gå på med tre månaders mellanrum. För den åtgärden föreslås ett anslag på 10 miljoner euro.
Ekonomidirektör Mika Niemelä på Arbets- och näringsministeriet uppger att summan räcker till att anställa ungefär 200 nya intervjuare. Målet är att de arbetssökande ska få bättre service och information.
Intervjuerna har varit obligatoriska sedan årsskiftet.
Företagsstöd svårt
Nedskärningar i diverse företagsstöd tas ofta upp i budgetdiskussioner. I princip har åtgärden ett brett stöd, men på detaljnivå stöter de allra flesta åtgärderna på stort motstånd, inte minst av regionalpolitiska skäl.
En av budgetens stora statliga inkomstposter är aktieutdelning från statligt ägda bolag. Även försäljningar har underlättat budgetmakarnas arbete de senaste åren och kan bli aktuella även nästa år. Det statliga bolagsägandet väntas nämligen dra in 2,4 miljarder euro nästa år – ett klart högre mål än både i fjol och i år.