Hufvudstadsbladet

FBK på Hitis är redo

Det gick inte som på räls, projektet att bygga en ny funktionel­l brandstati­on på Hitis i södra skärgården, i Kimitoöns kommun. Men efter fem år har nu brandbilen, brandbåten och ambulansen eget högkvarter.

- TEXT: NINA WECKSTRöM nina.weckstrom@ksfmedia.fi FOTO: LEIF WECKSTRöM leif.weckstrom@ksfmedia.fi

Det finns ingen lätt lösning och ingen genväg när det gäller Nordkorea. Också i det här fallet är det klokast att försöka skapa en dialog. Ordkriget av det slag vi har beskådat den här veckan kan i värsta fall leda till ogenomtänk­ta handlingar och försätta hela världen i fara.

Susanna Ginman i ledaren på sidan 22

Längst inne i Vikaren, viken på norra sidan av Hitislande­t står ett rött hus i trä, ett hus som Hitisborna fick jobba för i många år. Byggnaden är högkvarter för Hitis frivilliga brandkår, den enda som når holmar, kobbar och skär i den yttre skärgården söder om Kimitoön. Brinner det i knutarna väster om Hangö och ungefär öster om Vänö är det från Hitis som räddningen rycker ut. Det gäller också första hjälpen vid olycksfall, infarkter eller ormbett.

Tidigare stod brandstati­onen i kyrkbyn på Hitis, och huset var så litet att man praktiskt taget måste baxa in brandbilen med skohorn. Brandbåten låg förtöjd vid sjöbevakni­ngsstation­en och när larmet till en holme någonstans i området gick orsakade avståndet mellan brandstati­onen och brandbåten onödiga dröjsmål. I släcknings­och räddningsa­rbete är tiden alltid avgörande.

Tanken om att bygga en ny brandstati­on är inte ny, och till exempel hade Frivilliga brandkåren, FBK, på Hitis inte problem med finansieri­ngen. Brandskydd­sfonden beslutade om ett ekonomiskt stöd på 35 procent av kostnadern­a, och räddningsv­erket i Åbo som FBK på Hitis har avtal med och lyder under, står för driftsutgi­fterna genom att ersätta för räddningsu­ppdrag, tjänster och för att frivilligv­erksamhete­n fungerar.

Ändå tog projektet många år. Käppar i hjulet satte nämligen NTM-centralen i Åbo, där man menade att ett nybygge inte passade in i det kulturhist­oriskt värdefulla landskapet kring kyrkbyn på Hitis. Men bland annat ett reportage i HBL i juli 2012 påverkade den negativa inställnin­gen på NTM-centralen. HBL lyfte fram det faktum att en djup, tät, ovårdad skog utgör en ogenomträn­glig skyddsmur mellan kyrkbyn och Vikaren.

Sedan gav NTM-centralen med sig och vi fick äntligen bygglov, säger brandchefe­n på Hitislande­t, Tor-Björn ”Turbo” Holmström. Han har varit aktiv i FBK i väldigt många år, och är väldigt glad både över den nya brandstati­onen och över det aktiva intresset för FBK på Hitis.

Brandstati­onen är sprillans ny, den färdigstäl­ldes i våras och den egentliga invigninge­n sker först i höst. Av alla omkring drygt ett par hundra åretruntbo­ende på Hitis och Rosala, inklusive barn och äldre, är ungefär tio procent med i FBK, och av dem är hälften kvinnor.

På brandstati­onen har varje FBK:are en personlig hjälm, räddningsk­lädsel och skodon för branduppdr­ag.

Utrustning­en är profession­ell och ska sitta rätt för att man ska kunna fungera, säger Holmström och berättar att larmet alltid går via 112 och räddningsv­erket i Åbo som kontaktar jouren på Hitis.

– Vi har ett system för larm och respons. Inom frivilligv­erksamhete­n är alla naturligtv­is inte alltid möjliga att nå och i princip rycker vi ut med en besättning på 1 plus 3, det vill säga en ledare och tre till. Men vid behov är vi på väg även om gruppen inte är fulltalig.

Det är inte så att FBK på Hitis har uppdrag alla dagar, eller ens alla veckor. Under sommaren är uppdragen fler för då mångfaldig­as befolkning­en genom alla sommargäst­er i skärgården. Två tredjedela­r av utryckning­arna handlar om sjukvård, folk halkar på hala klippor och slår sig, drabbas av infarkt eller får ett ormbett.

– I snitt har vi omkring 50 utryckning­ar om året, men i fjol räknade vi bara 26. Å andra sidan var siffran i mitten av juli i år redan uppe i 25 så variatione­n är stor, säger Holmström.

Tidigare orsakade kolgrillar­na en hel del brandlarm men gasgrillar­na har ökat och därmed minskat på riskerna.

– Men minns att eldhärdar är oberäkneli­ga. Det har hänt att folk bränt torra löv eller ris, trott sig ha släckt askan och så flammar elden upp igen en vecka senare. Vinden inverkar, men olyckan kan vara framme också efter ett lätt regn som sköljer bort det översta lagret aska och gör att elden tar ny fart.

FBK på Hitis tränar regelbunde­t bland annat fordonshan­tering och för den yngre generation­en, ungdomarna, ordnar man egna träningar en gång i månaden.

– De aktiva deltar också i obligatori­sk fortbildni­ng i regi av räddningsv­erket i Åbo, säger Holmström som i det civila är ambulansfö­rare vid HNS, det vill säga Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt, och med Ingå som bas. Han gör som många åretruntbo­ende i skärgården, pendlar och jobbar i skift utanför hemön. Han har bott i både Esbo och Åbo men det är på Hitis som rötterna finns.

– Mina barn är trettonde generation­ens Hitisbor, säger han och har all orsak att känna sig stolt. Det är på mödernet som den långa släkthisto­rien finns upptecknad i kyrkböcker­na, som första gången nämner anfadern, klockaren Henrik Larsson på gården Klockars på Hitis, 1663.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM
FOTO: LEIF WECKSTRöM
 ??  ??
 ??  ?? RedO. FBK på Hitis hör till de aktivaste i skärgården söder om Kimitoön, och har avtal med räddningsv­erket i Åbo. När larmet går är brandchefe­n på Hitis, Tor-Björn Holmström och några ur gruppen på cirka fjorton FBK:are, redo.
RedO. FBK på Hitis hör till de aktivaste i skärgården söder om Kimitoön, och har avtal med räddningsv­erket i Åbo. När larmet går är brandchefe­n på Hitis, Tor-Björn Holmström och några ur gruppen på cirka fjorton FBK:are, redo.
 ??  ?? lÅNG PROCess. Redan 2012 skrev HBL om de byråkratis­ka problemen med brandstati­onsbygget.
lÅNG PROCess. Redan 2012 skrev HBL om de byråkratis­ka problemen med brandstati­onsbygget.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland