Botbyettorna bänkar sig i tillfälliga klassrum
Skolstart På tisdag får Helsingfors 460 nya svenskspråkiga skolelever när förstaklassarna bänkar sig för sin allra första termin. I många skolor präglas läsåret av nya utrymmen, eller som i Botby grundskolas fall, av tillfälliga paviljonger.
Ett av de största glädjeämnena inför skolstarten i Helsingfors på tisdag är att något kommer att göras åt problemen med slitna byggnader och luft- och luktproblemen i Botby grundskola. Den 15 september inleds en renovering i skolan och då flyttar förskolan och årskurs 1-6 till paviljonger som uppförs på lågstadieskolan Puotilan ala-astes gård.
A-delen i Botby grundskola och den nuvarande paviljongen på skolans gård kommer att användas av klasserna 7–9 under nästa läsår.
Beskedet om renoveringen gläder Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten för fostran och utbildning.
– Äntligen kommer den i gång, vi har fått vänta länga på en renovering. Det var vårt största behov just nu, att få den här frågan vidare.
Förutom i Botby pågår renovering av Minervaskolan, och hela skolan är det här läsåret utlokaliserad i paviljonger.
Eleverna som börjar i Norsens byggnad och Hoplaxskolans enhet vid Solnavägen i Munksnäs får börja läsåret i nyrenoverade utrymmen. Utöver ombyggnaden i Botby är det de här nya enheterna som är mest aktuella inför skolstarten i år – den nybildade Grundskolan Norsen och enheten vid Solnavägen i Munksnäs, dit årskurserna 6–9 i Hoplaxskolan flyttar. Flyttningen av till exempel femmorna och sexorna från den före detta Kronohagens lågstadieskola och Cygnaeus lågstadieskola till den nyrenoverade Norsen gläder Grönholm.
– Vi är glada att vi får verksamhet som går utöver de gamla gränserna med klass 1–6 och 7–9 och i stället går in för enhetlig grundläggande utbildning.
Hoplaxskolans enhet i Munksnäs på Locklaisvägen och Lärkans byggnad är skolor i det svenska skolnätet i Helsingfors som väntar på renovering. I Munksnäs ska en sådan ske om cirka ett år, i Lärkan om några år.
Fler elever
I Helsingfors svenskspråkiga skolor inleder 460 förstaklassare sin skolgång på tisdag. Siffran kan ännu förändras men just nu verkar det röra sig om ungefär 10 fler barn än i fjol. Elevantalet växer överlag i den grundläggande utbildningen, när förstaklassarna är fler än niondeklassarna som utexamineras. Antalet elever som gick ut nionde klassen i våras var 354 och elevantalet stiger sakta men säkert år för år.
– Skolenheterna ska nog klara av det växande elevantalet. Vi är glada att vi fyller enheterna, säger Grönholm.
I Kottby lågstadieskola får det växande elevantalet följder – skolans enhet Arabias kvartersskola tar i bruk nya utrymmen i höst och lågstadieskolan lånar även av Yhtenäiskoulus utrymmen. Dessa tillfälliga lösningar vittnar enligt Grönholm om att servicenätet i det norra området måste gås igenom.
– I det norra området måste vi hitta nya lösningar. Det kan ta det här och nästa läsår innan vi har klara besked i den frågan.
I Helsingfors, Esbo och Vanda in-
leder de svenskspråkiga skolorna höstterminen på tisdag, medan de finskspråkiga inledde läsåret i torsdags. Också Mattlidens gymnasium inledde läsåret redan i torsdags.
Kortare höstlov på svenskt håll
I alla tre städer handlar diskussionen om läsårets första dag i stor utsträckning om längden på höstlovet, men också jullovet. För de svenskspråkiga skolornas del är höstlovet två dagar, medan det är en vecka långt på finskt håll.
– Våra skolor och skoldirektioner ansåg att det är bättre att börja senare och ha ett kortare höstlov, kommenterar Grönholm situationen i Helsingfors.
Grönholm pekar på vissa praktiska problem som den senare starten kan leda till – i vissa familjer går barn i både finsk och svensk skola och starten leder till utmaningar i förvaltningen där man planerar gemensamt på båda språken. Vanligtvis har läsåret börjat samtidigt på finska och svenska i Helsingfors.
I Vanda säger utbildningsdirektör Berndt-Johan Lindström att en av de bakomliggande orsakerna till en senare skolstart är att föräldrarna har tyckt att det är svårare att ordna vård under ett höstlov som är en vecka långt.
Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo, berättar att diskussionen om startdatumet förs varje år. Hon anser inte att de olika datumen är något problem
I Esbo har 350 barn anmält sig till första klassen, men Högström berättar att den siffran kan se annorlunda ut när skolorna börjar. Fjolårsstatistiken från september visar att förstaklassarna var 18 färre än antalet barn som nu är inskrivna. I Vanda börjar 90 förstaklassare skolan på tisdag. Enligt Lindström brukar antalet barn som börjar första klass i Vanda vara så gott som oförändrat från år till år.