Greklands kris skapade ny företagaranda
Ekonomi Grekerna har fått vänja sig vid hög arbetslöshet och dålig ekonomi. Efter sju tuffa år är krisen den nya normen. Samtidigt finns det undantag med en ny entreprenörsanda som har vuxit fram.
Lukten av humle och korn slår emot oss när Ioannis Papathanasiou öppnar dörren till sitt mikroölbryggeri utanför den lilla staden Sparta, tre timmars bilfärd söder om Aten.
– Jag älskar öl, säger han och ler brett med en plastmugg i handen fylld med hans nybryggda Spartaöl, en opastöriserad och ofiltrerad American Pale Ale.
Bryggeriet har funnits sedan förra sommaren men för Ioannis Papathanasiou ligger det många års planering och slit bakom. Han bodde tidigare i Aten där han arbetade som maskiningenjör. När Grekland drabbades av en ekonomisk kris 2010 förlorade han och många andra jobbet.
– Vi insåg först inte hur omfattande krisen var. Men när den blev permanent började jag tänka på hur jag kunde lösa min situation. Min inkomst var noll.
Han ställdes inför två val: antingen lämna hemlandet, vilket många av hans ingenjörskollegor gjorde, eller att göra något helt nytt. Det första var inget alternativ eftersom han redan hade studerat och bott i Storbritannien i sex år och kände att han inte ville bryta upp och flytta igen.
– Vi har en familjetradition av att tillverka alkohol. Min pappa bryggde öl och brandy så jag började fundera på om jag skulle testa att göra detsamma.
Opålitliga skatter
Lanseringen av Spartaölen togs emot positivt, berättar han. Den säljs för närvarande bara i regionen men till hösten även i Aten. Det är tufft att vara ett litet bryggeri i konkurrens med de stora öljättarna. Den grekiska regeringens ständigt nya skatter ställer också till med problem för hans affärer.
– Skattesystemet är väldigt opålitligt. Du vet inte vilken form av ny skatt
som du möts av när du vaknar på morgonen, säger han och tillägger att det kraftigt har påverkat hans bransch.
Förra sommaren fördubblades punktskatten på alkohol vilket gjorde att Ioannis Papathanasiou var tvungen att öka sitt försäljningspris med tio procent.
Om regeringen hade varit mer företagsvänlig skulle det göra en stor skillnad, säger han.
– Fast jag tycker inte att vi ska gråta över vår situation. Vi har den regering vi har, skattesystemet är som det är och vi har en tung byråkrati. Men har du ambitionen och mentaliteten kan du ta risken att göra något nytt, fortsätter han.
Kreativ anda
Ioannis Papathanasiou är inte ensam i sitt sätt att resonera. Experter på den grekiska krisen talar om en ny kreativ anda i landet.
– Krisen har verkligen frammanat en entreprenörsanda som jag inte har sett tidigare. Det är väldigt intressant att se hur krisen som har drabbat landet så väldigt hårt ändå får mer positiva effekter, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.
Men det finns en baksida av den ökade initiativförmågan, fortsätter han. Allt fler unga greker väljer att lämna landet.
Några av landets bästa talanger väljer att flytta till länder som Storbritannien eller Sverige där de har större möjligheter. Och de som lämnar blir ofta väldigt framgångsrika.
Detta är något som den Atenbaserade politiskt obundna tankesmedjan Dianeosis har fångat upp i sin forskning. En rykande färsk studie visar att tre av fyra greker mellan 18 och 35 år överväger att flytta utomlands.
Att så många unga greker funderar på att flytta är en kris i sig. Detta är verkligen ett existentiellt problem för landet, säger forskningschefen Kyriakos Pierrakakis.
Detta hänger ihop med Greklands höga andel fattiga. En annan studie från tankesmedjan visar att närmare 1,5 miljoner greker, de flesta av dem unga och arbetslösa, lever i extrem fattigdom vilket innebär att de inte har råd med basala nödvändigheter som mat och kläder. Hälften av de tillfrågade i undersökningen får ekonomiskt stöd av sina föräldrar eller andra släktingar.
Kommer ingenvart
Historieläraren Dimitra Iliopoulou är 33 år och bor fortfarande kvar hos sin mamma i en lägenhet i ett arbetarklasskvarter i Aten.
– Det känns märkligt. Det känns som att tiden passerar och jag kommer ingenstans, säger hon och slår igen den bärbara datorn i vardagsrummet.
Hon håller på att skriva en artikel om 1500- och 1600-talens Kreta för en historisk tidskrift. Det är ett av alla ströjobb som hon har haft sedan hon tog sin lärarexamen i grekiska och historia för nio år sedan. Dimitra Iliopoulou märker att det blir allt svårare att få jobb och uppdragsgivarna betalar allt sämre. Hon har fortfarande kontakt med runt tjugo av sina före detta klasskamrater från universitetstiden och det är bara en av dem som har ett fast jobbkontrakt.
– De flesta av mina uppdrag är svarta pengar. Jag kollade möjligheten med flera revisorer att jobba legalt, men alla rekommenderade att inte bli frilans om jag inte har ett fast kontrakt.
Revisorn Georgia Patouha, som är baserad i den lilla kuststaden Monemvasia i södra Grekland, bekräftar svårigheten för småföretagare att överleva i krisens Grekland. Skatterna har ökat de senaste åren.
– Det har aldrig funnits en hög motivation att betala skatt i Grekland. Men tidigare ville vi inte beta- la skatt för att vi ville ha kvar mer pengar i fickan. Nu vill vi inte betala skatt för vi vill överleva.
Georgia Patouha tillägger att hon alltid försöker övertala sina kunder att inte gömma inkomster. Staten har förbättrat sina skattekontroller och företagare kan räkna med striktare koll framöver.
Osäker framtid
Hur Grekland ska lyckas ta sig ur den ekonomiska krisen är vad de anställda på tankesmedjan Dianeosis tänker på dag och natt, enligt Kyriakos Pierrakakis. Han pekar på en rad åtgärder, som att öka invånarnas förtroende för myndigheterna, få fler att betala skatt, skapa nya jobb, bättre matcha utbildningsmöjligheter med arbetsmarknaden och att se till att unga greker stannar i landet.
– Den dagen när vi når samma nivå av antalet extremt fattiga som före krisen, först då kan vi säga att vi har kommit ur krisen, säger Kyriakos Pierrakakis.
För Ioannis Papathanasiou och hans mikroölbryggeri utanför Sparta är framtiden oviss. Han har tagit en stor risk, säger han och ännu har han inte kunnat se någon vinst.
– Såklart kommer det att gå vägen. I alla fall är det vad jag intalar mig själv. Kanske kommer jag att vara bankrutt om några år.
Är det värt risken?
– Jag kan inte säga det nu. Kom tillbaka om några år så får vi se.