Finlands filateli

Hösten nalkas och filatelin vaknar ur sin sommarsömn. Nåja, inte sover vi filatelister om sommaren, men de flesta av oss lämnar frimärkena i fred den tiden. När ni läser det här har jag säkert varit på mina första klubbmöten.

Gott och väl, men hur mår Finlands filateli i dessa dagar? Hur ser det ut med filatelin ute i stora världen? Hur har frimärkssamlarna och filatelisterna det? Och hur är det med de där brokiga papperslapparna, frimärkena?

Kort och gott kan man svara att frimärkena mår bra, visserligen ser de numera ut som granna reklampapper och inte som det vi gamla och konservativa gillar. Alla länders postala instanser öser mängder, oceaner, av märken över oss. Där finns att välja på för alla.

Så frimärkssamlarna mår också bra. Med frimärkssamlare menar jag de vanliga, oregistrerade samlarna som inte är medlemmar i någon förening eller klubb ansluten till ett filatelistförbund. De är postverkens bästa kunder och livet ler för dem.

Filatelisterna, de som målmedvetet samlar vissa märken, de som bygger upp utställningssamlingar, de som hör till klubbar och för vilka frimärkssamlandet är nästan mer än en hobby, hur är det med dem? Klubbarna finns fortfarande, men medlemsantalet börjar svikta, medelåldern i dem stiger år för år. Filatelistförbunden mår inte heller bra, de har nästan överlag ekonomiska problem av den enkla orsaken att allt färre samlare vill betala förbundsavgiften. Visserligen måste man vara förbundsmedlem för att få ställa ut på nationella och internationella utställningar, men hur många gör det, inte så många.

Om den här utvecklingen fortsätter så dör filatelin, den så att säga allvarliga filatelin, ut om några decennier allt efter att vi äldre dör bort. Det skulle vara bra synd, frimärkena lär oss massor om andra länder och i synnerhet lär de oss historia. Alltid när man bygger upp en utställningssamling finns det en massa detaljer att ta reda på.

Orsakerna till tillbakagången är flera: ungdomen är upptagen av den smarta elektroniken och har inte tid eller lust att småpeta med papperslappar, postverkens glupska lust att tjäna är en annan orsak, det ges ut för mycket material, för mycket onödigt som till exempel de så kallade FDC-kuverten.

Så vad göra? Tja, samla på och gör propaganda för det. Själv började jag som medelålders och det har jag aldrig ångrat!

Gott och väl, men hur mår Finlands filateli i dessa dagar?