Kinnunen, Ojala och Partanen avslutar VM för Finlands del
Jarkko Kinnunen, Aleksi Ojala och Veli-Matti Partanen avslutar VM för Finlands del med en riktig höjdpunkt: 50 kilometer gång.
Jarkko Kinnunen ler brett. Stämningen: mycket avslappnad.
– Varför skulle man inte le, säger landslagsveteranen.
Kinnunen har varit en del av inredningen i Finlands landslag under de senaste åren: ett sympatiskt glädjepiller med ett smittsamt leende.
– Det är en fin situation att vi är tre gångare här i VM. Det blir väl det tredje mästerskapet i följd för oss. Det var lite tråkigt att vara ensam.
En festdag
På basis av deras uppsyn är det ingen som skulle ana vilken pärs som väntar Kinnunen, Aleksi Ojala och Veli-Matti Partanen i dag: 50 kilometer gång. Den tyngsta av friidrottsgrenarna, där det vanligtvis tar uppemot fyra timmar innan segraren är i mål.
– Det blir en festdag för gångarna. Det är sällan man får trycka på för fullt i träningarna, säger Partanens och Kinnunens tränare Valen- tin Kononen – själv världsmästare för tolv år sedan.
Väckningen var omkring fyra i morse. Starten går klockan nio lokal tid.
– Jag har många gånger förut haft något slags problem precis före ett mästerskap. Den här gången är allting bra. Situationen är helt annorlunda än i Rio de Janeiro, då jag var ur spel en månad före OS, säger Kinnunen.
– Förra sommaren hann jag med ett 40 kilometers pass före OS. Den här sommaren har jag kört sex eller sju. Jag känner mig mycket starkare i benen.
Bra stämning
Det är här, i London som Kinnunen gjorde sitt personliga rekord 3.46,25 för fem år sedan. Det räckte till en 15:e plats i OS.
– Det här är nästan samma rutt som då. Stämningen var helt exceptionell. Det var några typer som helt spontant anslöt sig till min familj och började heja, säger Kinnunen. – Sällsynt roligt för en gångare. Den 2,5 kilometer långa banan är spikrak. Den ena vändpunkten vid Buckingham Palace är en stor trafikrondell och den andra U-svängen är vid Admiralty Arch. Annars är det bara att ånga framåt.
– Enligt alla mätbara parametrar är min fysik bättre än någonsin förut, säger Kinnunen.
Hans bästa placering i ett stort mästerskap är 9:e plats i VM 2009 i Berlin. Under elva stora mästerskap har hans placeringar i övrigt varierat mellan 10:e och 32:a.
– Jag har aldrig fått till en riktig fullträff i ett stort mästerskap. Det är kanske därför jag orkat fortsätta så här länge, funderar 33-åringen från Österbotten.
Aleksi Ojala är med för andra gången i ett stort mästerskap. Men han har inte en enda gången kommit mål: i VM i Peking avbröt han och i OS i Rio blev han diskad.
– Mitt mål är i första hand att komma i mål.
Ojala, 24, har potential. Det skvallrar hans rekord, 3.46,25, om. Det är inte frågan om ett stavfel, Kinnunen och Ojala har identiska rekordtider – men Ojala satte sitt rekord i Slovakien 2016.
– Vi har gjort några små förändringar i tekniken. Jag har försökt få mera stabilitet i bålen så inte rörelseenergin går till spillo, samt aktiverat fotbladet lite mera, säger Ojala om samarbetet med nya tekniktränaren Juha Kinnunen.
Förutom ex-gångaren Kinnunen hör Antti Kempas och Jani Lehtinen till Ojalas tränarstab. Lehtinen och Kempas planerar träningarna och upplägget, Kinnunen är den som följer träningarna i praktiken.
– Det har hjälpt att ha Juha med på träningarna. Han kan direkt anmärka om små saker i tekniken, säger Ojala – som gav ett bra formbesked i FM då han vann guld på 20 km med rekordtiden 1.23,16.
Partanen tror på rekord
Veli-Matti ”Aku” Partanen var tvåa i FM med egna rekordtiden 1.24.01. I våras satte han rekord på huvudsträckan 50 km: 3.49.
– Jag tror på nytt rekord, säger han.
– Alla förutsättningar finns för ett bra lopp. Banan är snabb och vädret är gynnsamt.
I vilka förhållanden som helst är 50 kilometer en brutal sträcka. Det blir ganska kyligt i London, vilket förstås underlättar.
– Det brukar vara som värst vid 30–35 kilometer. Då är man redan trött, men det är fortfarande långt kvar, säger Partanen.
Var och en har sin egen mentala strategi för att hantera svårigheterna. Valentin Kononen brukade alltid tänka att han bara tar sig till nästa servicestation, utan att någonsin begrunda de 50 kilometerna i sin helhet.
– Jag föreställer mig att vara hemma på landet på min vanliga träningsrunda. Jag ser framför mig byborna som hälsar. Det är mycket trevligare än den långa rakan som ligger framför en efter vändpunkten, säger Aleksi Ojala.
Kan bli snabba tider
Australiens Jared Tallent vann OSguld i London med den fruktansvärda tiden 3.36,53 – efter att Rysslands Sergej Kirdjapkin blivit diskad för dopning. Han är en av favoriterna också den här gången, tillsammans med bland annat Slovakiens Matej Toth som vann guld både i Peking 2015 och i Rio 2016. Det är ganska kyligt, så det kommer att gå fort.
– Jag tror segertiden går under 3.40, säger Valentin Kononen.
– Kanske 3.38. För att komma in bland de åtta bästa krävs en tid på cirka 3.44–3.45.