Magiskt i vänliga Malawi
Som stjärnor tänds fiskebåtarnas lyktor en efter en över den blanka Malawisjön. Ljuset lockar fiskarna till ytan så de kan fångas och säljas nästa dag.
Vi landar i Lilongwe, Malawis huvudstad, som ligger ungefär i mitten av det långsmala landet i södra Afrika. Visumkön sniglar sig fram, och vi tappar nästan hoppet när ännu en VIP-passagerare tränger sig förbi oss. Till slut välkomnas vi ändå in i landet, hittar vårt bagage och växlar till oss en rejäl bunt med kwacha, den lokala valutan.
Joseph från biluthyrningen står och väntar. Han tar oss till en Toyota Corolla som redan sett sina bättre dagar. Vi tröstar oss med att det säkert är lätt att få reservdelar i byarna ifall något skulle behövas och att ingen kommer att försöka stjäla vår bil under rundturen i Malawi.
Vägen mot Malawisjön slingrar sig genom små byar med låga hyddor byggda av sten, betong eller lera, frodiga majsfält och buskig ödemark. Regnperioden har precis tagit slut och allt är grönt och vackert. Överallt cyklar eller vandrar människor längs med vägen. De bär på vatten, grönsaker, kol, ved och annat som behövs för dagens middag. Kvinnorna är klädda i färggranna kjolar med fantasifulla mönster och har ofta ett barn fastbundet på ryggen med hjälp av ett tygstycke. Alla är på gott humör för just nu finns det tillräckligt med mat.
Många av de bilar som kör emot oss har stora fiskar hängande i sidospeglarna eller på motorplåten. Vi undrar om lufttorkad fisk är en lokal specialitet, men får senare veta att passagerarna köpt fisk vid Malawisjön och inte vill få fisklukt inne i bilen.
Stugor högt uppe på stenarna
Framme på halvön Cape Maclear och byn Monkey Bay tar vi in på ett litet hotell alldeles vid stranden och får smaka den goda, lokala Kampalafisken till middag. Följande morgon promenerar vi omkring på de jordtrampade gatorna för att se byn som mest består av små hyddor med stråtak. På stranden tvättar kvinnorna kläder eller diskar kastruller medan barnen badar. En pojke rastar en gås med snöre runt foten och en annan borstar tänderna i sjövattnet. Från Kayak Afrikas brygga stiger vi ombord på en fiskebåt som långsamt puttrande tar oss ut på det turkos-
blåa vattnet till ett naturskyddsområde och en holme som heter Mumbo. När vi efter en timmes båtfärd närmar oss ön ser den ut att flyta på stora stenblock.
Våra två små stugor är byggda högt uppe på stenarna med underbar utsikt över sjön. Allt byggnadsmaterial är lokalt. Tak och väggar är gjorda av trä, vass och kvistar. Möblerna är korgflätade och sängarna omges av tunt myggnät. På kvällen får vi sollyktor och stigen till restaurangen kantas av lampor som laddats under dagen. Laddningsstationen ligger vid sandstranden och är full av små solpaneler. Här kan man även ladda sin mobil. Duschvattnet värms också av solen. I badrummet hänger en stor hink, med kran och dusch, som varmvattnet hälls i. Sedan hissas hinken upp i taket och duschen är redo.
När mörkret faller tänds tusentals stjärnor både på himlen och på vattnet. Det är fiskarna som paddlar i urholkade stockar och fiskar med hjälp av lyktor.
Vi vaggas till sömns av vågornas plask och blåsten som fläktar skönt genom den glesa stugan.
I soluppgången samlas kvittrande småfåglar på terrassräcket. De vet att kaffebrickan är på väg och väntar på smulor. En stund senare hämtar Matias en bricka med kaffe, te och hembakade småbröd som vi njuter av på vår terrass samtidigt som vi tittar på tropiska fiskar i olika färger som simmar bland stenarna i det kristallklara vattnet nedanför oss.
Lummiga fikonträd med långa rötter som slingrar sig runt klipporna ger skugga på öns stigar. Små blåskimrande ödlor kilar kvickt omkring och några växtätande varaner vaggar fram på stranden. Hela stället är byggt ekologiskt, om det plockas ner kan naturen återhämta sig på ett år. Förutom vår familj finns endast fyra andra gäster.
Alla som jobbar på Mumbo kommer från byn på fastlandet och åker hem till familjen varannan vecka. De har tur som har jobb inom turismen, annars finns inte mycket annat än fiske och jordbruk för att försörja familjen. Malawi är ett av de fattigaste länderna i världen och mer än hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Fastän Malawi är demokratiskt styrt, tryggt och relativt stabilt, är investeringsklimatet inte lockande för internationella företag och landet är beroende av jordbruk, som dessutom är ensidigt och inte särskilt effektivt. Radikala väderfenomen de senaste åren har lett till att maten inte räcker till alla.
gropiga vägar
Efter några sköna dagar på Mumbo är det dags att stiga på fiskebåten ”Feersum Endjinn” igen för att åka vidare. Vår Sputnik Corolla står kvar där vi parkerade den och vi åker söderut på vägar som är naggade i kanterna och fulla av större eller mindre gropar. Det gäller för chauffören att hålla tungan mitt i munnen för att undvika punktering. Vi ser enorma skolklasser som har lektion på skol gårdarna i skuggan av hundratals år gamla baobabträd. Enligt statistiken finns det en lärare på 69 barn, vilket leder till att många fördubblar årskurser och utbildningsnivån hålls låg.
Ju längre söderut vi kommer, desto mer kuperat blir landskapet. Det finns bergsområden med fina vandringsstigar i Mulanje och safariparken Majete, men vår destination är teplantagen Satemwa söder om staden Blantyre. Efter många timmar kommer vi till slut fram med endast ett platt bildäck. Men som det brukar vara i Afrika går det mesta att fixa utan problem.
Teplantagens landskap är helt annorlunda än det vi sett hittills. Enorma fält och kullar fyllda med mörkgröna buskar och smala stigar där plockarna går omkring med stora säckar på ryggen. De plockar varje vecka för hand de färska, ljusgröna bladen som sedan torkas och processas till olika slags te för att exporteras runt världen. Vi får bo i stora rum med pampiga himmelssängar inne i huvudbyggnaden. Middagen serveras i herrgårdens matsal med vinröda väggar och silverkandelabrar.
Sedan blir det dags att återvända till Johannesburg. Joseph möter oss på flygfältet i Blantyre för att ta emot hyrbilen, som trots våra farhågor höll ihop hela resan. När vi landar i Johannesburg och kör hemåt på en fyrfilig motorväg och skyskrapor i horisonten känns konstrasten till Malawi otrolig.