Motsanktioner ökade matproduktionen i Ryssland
Varumärkeschef Julija Bulkajeva planerade ursprungligen att grunda en specialaffär med italienska och franska delikatesser. Urvalet i hennes delikatessaffär i Moskva blev dock ett annat på grund av världspolitiken.
För tre år sedan förbjöd Ryssland importen av olika livsmedel som mjölprodukter, ostar och korvar, bland annat från EU-länderna. Förbudet var en protest mot sanktionerna mot Ryssland, som väst infört för att Ryssland intagit Krim och stött separatisterna i östra Ukraina.
Brieosten i Julija Bulkajevas butik är nu rysk och camemberten tunisisk. Det finns också många schweiziska ostar, eftersom importbegränsningarna inte gäller Schweiz.
Även Finland fick lida av de ryska motsanktionerna och det dök upp så kallade Putinostar i butikerna här. Finsk-ryska handelskammarens vd Jaana Rekolainen uppger att värdet på hela Finlands livsmedelsexport till Ryssland var omkring 400 miljoner euro per år före sanktionerna. Då de infördes rasade exporten till en fjärdedel.
Ingen försvarar konsumenten
I Ryssland har sanktionerna lett till en ökad livsmedelsproduktion, säger Natalja Akindinova, professor vid ett ekonomiskt universitet i Moskva. I fjol steg matproduktionen med 3,1 procent, fastän bruttonationalprodukten sjönk. Tillväxten har fortsatt också i år.
För producenterna är läget förmånligt, eftersom utländska konkurrenter har gallrats bort. Det har även lett till att man lobbar för fortsatta sanktioner.
Kvaliteten är dock fortfarande ett problem, säger Akindinova.
Mjölkfettet i mjölkprodukter har ersatts med palmolja, matens ursprung kan vara oklart och det står inte alltid på förpackningen vad produkten innehåller. Enligt Akindinova finns det ingen i Ryssland som tillvaratar konsumenternas intressen.
Missnöjdast med importförbudet är restaurangägare och handlare inom detaljhandeln, men det krävs mod för att motsätta sig det.
– De är rädda för att andra ska säga att de inte älskar sitt land.
Enligt undersökningar börjar ryssarna småningom vänja sig vid att leva utan utländska produkter.
Ännu i slutet av 2015 var konsumenterna missnöjdast i sydvästra Ryssland, det vill säga bland annat i Karelen och i S:t Petersburgstrakten, framgick det av en opinionsundersökning i ryska medier i början av månaden. Där har butikerna traditionellt sålt importerade livsmedel från till exempel Finland. Men i år stack Finlands närområde inte längre ut på samma sätt.
Mest upprörda är stadsborna eftersom landsborna, som kan odla sina egna lotter, även annars använder mindre importvaror.
Enligt enkäten är 15–20 procent av människorna missnöjda och jag tror att det stämmer, säger Akindinova.
Bulkajeva säger att kunderna i hennes butik har varit förstående till det bristande utbudet. Det finns många nya och unga producenter och kvaliteten har också blivit bättre.
Bulkajevas affär öppnade för bara ett par veckor sedan, och en systerbutik har verkat på annat håll i Moskva i cirka ett och ett halvt år.
Hon säger att det finns en efterfrågan på delikatesser.
– Vi planerar att öppna fler butiker.