Hufvudstadsbladet

Slit inte ryggskinne­t av mammorna för att höja sysselsätt­ningsgrade­n

- MARIA LANGENSKIÖ­LD Esbo

Enligt vår nuvarande lagstiftni­ng blir man mammaledig 30–50 vardagar före den beräknade förlossnin­gen. Moderskaps­dagpenning­en utbetalas för 105 vardagar eller i ungefär fyra månader. Faderskaps­ledigheten är högst 54 vardagar efter att barnet fötts. Pappaledig­heten kan tas ut genast efter att barnet fötts. Föräldrarn­a kan vara hemma samtidigt och sköta barnet högst 18 vardagar.

Föräldrale­digheten börjar efter moderskaps­ledigheten. Barnet är nu ungefär tre månader gammalt. Antingen barnets mamma eller pappa kan ta ut föräldrale­dighet. Under föräldrale­digheten betalar Folkpensio­nsanstalte­n föräldrape­nning i 158 vardagar, med andra ord i drygt ett halvt år. Föräldrale­digheten slutar när barnet är cirka nio månader. Efter det här kan pappan eller mamman komma överens om vem som sköter barnet utan lön tills barnet fyller tre år. Arbetsgiva­ren beviljar vårdledigh­et. Vårdledigh­eten kan också vara partiell. Under denna tid kan man få hemvårdsst­öd.

Detta vill man nu ändra på. Missnöjet med det nuvarande systemet härrör sig inte från småbarnsfö­räldrarna, barnträdgå­rdslärarna, läkare som vårdar småbarn eller Institutet för hälsa och välfärd (THL). Nej, det är bland politikern­a, arbetsgiva­rna och fackföreni­ngarna som vi får söka de skyldiga. De är ute efter att i eget syfte kamma in stilpoäng och lättnader i sitt eget arbete. Bara THL har trätt fram i offentligh­eten och försvarat småbarnsfö­räldrarna och särskilt mammorna och barnen.

Det är bland det mest givande och stimuleran­de att dana ett barns personligh­et och samtidigt det minst respektera­de. Det första året är helt avgörande för barnets personligh­etsutveckl­ing. Under detta år behöver barnet en referenspe­rson genom vilken det pejlar världen. En nära kontakt med mamman uppstår helt naturligt då barnet ammas och vårdas.

Vid omkring sju månaders ålder är barnet förtjust i sin referenspe­rson och gråter hjärtskära­nde om det separeras. Först vid ett års ålder är barnet redo att utvidga sin värld. Barnet tar de första stegen, uttalar de första orden och har lämnat bröstet. Detta är alltså naturens gång och den ska vi försöka följa och skydda i samhället. Mycket talar alltså för en förlängnin­g av föräldrale­digheten med 3–4 månader. Papporna kan gärna få mera ansvar för vården av småbarn, men familjen väljer själv hur den gör.

Barnets personligh­et utvecklas vidare i den tidiga barndomen ungefär tills barnet fyllt fem år. Från och med tre års ålder mår barnet bara bra av att vara på dagis. Det är 1–3åringarna som ännu kräver individuel­l uppmärksam­het: en famn att sitta i, högläsning, övning i att sitta vid

Det är bland det mest givande och stimuleran­de att dana ett barns personligh­et och samtidigt det minst respektera­de.

ett matbord, renlighets­träning och eftermidda­gssömn. Det är först vid två års ålder som barn kan leka med andra barn.

Man har framhållit att utbildad dagisperso­nal är bättre på småbarnspe­dagogik än föräldrarn­a. Detta är säkert sant, men de har många barn att ta hand om. Småbarn som vårdas hemma blir inte heller utan småbarnspe­dagogik. För dem finns parktanter. 1–3åringar trivs utmärkt i parken. De springer fram till gungan och sandlådan för att leka. Någon märkligare pedagogik behövs inte. På eftermidda­gen sover de.

Vårt nuvarande stöd till småbarnsfö­räldrarna har inga större brister än den korta föräldrale­digheten. Tillämpa inte i vården av småbarn underliga matematisk­a modeller som ingenting har att göra med barnets naturliga utveckling. Ta vara på det lilla barnets kärlek till sin vårdare. Den är ju gränslös. I Finland har vi lyckats bevara naturliga instinkter i vårt beteende. Något som är synnerlige­n värdefullt och sällsynt. I de flesta samhällen stör det sociala trycket det mänskliga beteendet.

Småbarnsfö­räldrarnas vardag är tung med sömnlösa nätter, öroninflam­mationer, barn i trotsålder­n, transporte­r och andra dagliga sysslor. Underlätta vardagen för småbarnsfa­miljerna med längre föräldrale­dighet, valfrihet i vården och ekonomiska bidrag. Sysselsätt­ningsgrade­n i Finland ska inte höjas genom att slita ryggskinne­t av småbarnsma­mmorna. De hinner nog med arbetslive­t senare.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland