Hård snålblåst mot sänkt skatt
Centern är inte pigg på skatterea, FFC vill undvika ”överdrift”
När finansminister Petteri Orpo (Saml) ska ta fram ett förslag om skattesänkningar till budgetmangligen verkar ivern över större skattesänkningar inte vara stor.
Centern och statsminister Juha Sipilä är njuggt inställd till skattesänkningar.
Han vill också fortsätta med den skärpta så kallade solidaritetsskatten, liksom riksdagsgruppen Nytt alternativ/Blå framtid vill.
Också från arbetsmarknadshåll hörs varningar om alltför stora skattelättnader.
FFC anser att de höjda socialavgifterna nog ska kompenseras, men inte så mycket som med 400 miljoner, vilket skulle behövas för att skatterna inte ska stramas åt nästa år.
– Skattenivån har ändå sjunkit under den här regeringsperioden. Det räcker att kompensera med hälften, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.
Däremot anser tjänstemannacentralen STTK att löntagarna borde få en skattesänkning på 300–400 miljoner. Arbetsgivarorganisationen Finlands näringsliv EK är inne på samma linje.
Centern vill höja garantipensionen med 40–50 euro, men Samlingspartiet anser att alla eventuella lösa pengar inom budgetramen ska läggas på utbildning. Båda två vill påbörja en reform av familjeledigheterna, men det vill inte regeringens tredje part. Om två veckor ska regeringen presentera ett gemensamt budgetförslag.
– Varje budgetförhandling har slutat i en överenskommelse, säger statsminister Juha Sipilä (C) utan minsta antydan till oro i uppsynen.
Centern slipade sina ståndpunkter inför budgetförhandlingen i går. Riksdagsgruppens ordförande Antti Kaikkonen kritiserade Samlingspartiet för att torpedera förslaget om en extra höjning av garantipensionen redan innan förhandlingarna kommit i gång.
– Det är märkligt att Samlingspartiet anser sig ha råd med skattelättnader för flera hundra miljoner när det gäller de välbärgade, men några tior blir för mycket så snart det gäller mindre bemedlade.
Kaikkonens släng är adresserad finansminister Petteri Orpo som senast i måndags sade att Finansministeriets budgetförslag inte tål extra utgifter, och att den som föreslår sådana måste säga var de extra pengarna ska tas. Orpo har upprepade gånger sagt att alla skattejusteringar ska vara ”rättvisa” och under inga omständigheter gynna enbart de förmögna.
Spel för gallerierna
Regeringspartiernas interna överläggningar inför budgetförhandlingarna är en chans för varje part att profilera sig gentemot de övriga, men samtidigt till stora delar ett spel för gallerierna.
– Partierna prioriterar alltid lite olika när man laddar upp för budgetförhandlingar, säger Kaikkonen.
Den här gången är de två regeringspartierna överens om att systemet för familjeledigheter måste reformeras. Orpo har sagt att det är A och O att reformarbetet påbörjas omgående. Sipilä håller med, även om Centern utgår från sin egen modell.
Däremot är partiet in spe, Blå framtid, föga hugat, men eftersom frågan oundvikligen kommer upp i budgetförhandlingarna har Simon Elo sagt att man kan förhandla om att nivån på hemvårdsstödet kunde justeras efter tid, men han håller fast vid att själva tiden för stödet inte får förkortas.
Det torde vara politisk realism att regeringen påbörjar reformarbetet, men att besluten, eller åtminstone en del av dem, dröjer till nästa valperiod.
Den så kallade solidaritetsskatten är en av de politiskt hetare detaljfrågorna inför budgetförhandlingarna, oberoende av dess totala betydelse för budgeten. Samlingspartiet anser att de hårdaste tiderna för de förmögnare får vara över för den här gången och att nedre gränsen för solidaritetsskatt ska lyftas tillbaka till 90 000 euro efter att tillfälligt ha legat på drygt 73 000. Varken Centern eller Nytt alternativ/Blå framtid är med på noterna.
– Har vi råd med skattelättnader ska de gynna låg- och medelinkomsttagare, säger Sipilä.
Skuldspiralen måste motarbetas
Regeringen verkar ändå vara överens om och relativt tillfreds med den stora bilden av de offentliga finanserna: allt fler har ett jobb och ekonomin håller på att repa sig, men mer måste göras för att motarbeta skuldspiralen och få ekonomin i balans till 2021.
– Det svängrum den förbättrade ekonomin ger oss ska vi utnyttja för att minska på underskottet, och i den mån det finns spelrum på utgiftssidan ska det riktas till att förbättra för dem som har det sämst ställt, säger Sipilä.
Han talar om marginalisering och utslagning, och nämner explicit sin oro för ungdomsarbetslösheten.
– Generellt har arbetslösheten minskat, även långtidsarbetslösheten, men inte ungdomsarbetslösheten. Här måste vi hitta ett fungerande recept, säger statsministern utan att nämna några av ingredienserna i det.