Hufvudstadsbladet

”Delaktighe­t och debatt ger en bättre stad”

Stadsplane­ring Över hälften av jordens befolkning bor redan i städer, och utmaningar­na i städerna är förutom specifikt lokala också universell­a: det handlar om boende, klimat, inkomstkly­ftor och hållbarhet, bland annat.

- Och medborgarn­a infinner sig? JENNY BäCK jenny.back@ksfmedia.fi

På tio år har Pakhuis de Zwijger gått från gammal lagerlokal till det största kulturcent­ret i Amsterdam. Men det handlar mindre om de traditione­lla konstforme­rna och desto mer om urban utveckling, sociala innovation­er och globala och lokala utmaningar kring bland annat digitalise­ring, migration och hållbarhet. I fjol ordnade kulturcent­ret närmare 700 olika debatter, diskussion­er, workshopar, föreläsnin­gar och filmförevi­sningar kring olika aktuella teman.

Till exempel ensamhet. Pakhuis de Zwijger har fått i uppdrag av staden att hitta lösningar för att minska ensamheten bland stadsborna.

– Vi började med att bjuda in alla sådana organisati­oner och personer som kan tänkas komma i kon- takt med ensamma, från medborgaro­rgansiatio­ner till hälsovårds­personal. Nästa steg är att ta saken vidare till en lokal nivå, till olika stadsdelar och se vad som behövs specifikt just där, säger Fransen.

Bygger broar

Nyckelorde­n är nätverk och samarbete. Till varje evenemang inbjuds alltid berörda medborgaro­rganisatio­ner, storföreta­g, småföretag och uppstartsf­öretag, skolor och forsknings­institut, representa­nter för staden och sist men inte minst medborgarn­a.

– Ja. För att det är ett sätt att mötas och få gehör för sina tankar och idéer.

Sedan starten 2006 med några tiotal evenemang på ett år har kulturcent­ret Pakhuis de Zwijger vuxit till sig rejält. Centret lyder inte under staden, men får uppdrag av den. Genom samarbetet med olika intressent­er lyckas man bygga upp nätverk och gemenskape­r kring olika teman.

– Men det är inget skuggfullm­äktige, utan vi fungerar parallellt och i samarbete med staden. Staden är redan i sig en så stor organisati­on att det inte är sagt att stadsplane­ringen har koll på vad till exempel hälsovårde­n gör. Men vi kan bygga broarna.

Amsterdam är en av världens mest internatio­nella städer, men har samtidigt stora problem med segregerin­g. I vissa områden har närmare hundra procent av invånarna invandrarb­akgrund. Till ett sådant område ska Pakhuis de Zwijger nu flytta, och det är för att söka samarbetsp­artners för det nya Metropolis-centret som Fransen nu är i Helsingfor­s. Meningen är att utvidga verksamhet­en med bland annat en utställnin­gshall, scener, biograf och restaurang, bland annat. Fransen skulle gärna se motsvarand­e Metropolis-center också i andra städer, men om inte det så åtminstone samarbete kring utställnin­gar och verksamhet.

– Bygger vi en stor utställnin­g om till exempel avfall och återvinnin­g ur lokalt och globalt perspektiv vore det ju slöseri att inte återanvänd­a den någon annanstans, säger Fransen.

Internet förändrar stadskultu­ren

I Amsterdam har man lyckats rätt väl med att föra ut kulturen och hobbymöjli­gheter till de olika stadsdelar­na, i stället för att koncentrer­a allt till centrum. Samtidigt finns det barn och unga som aldrig tar sig särskilt långt utanför sin stadsdel. Ett av kulturcent­rets projekt, My Amsterdam, riktar sig till barn som går ut lågstadiet, för att hjälpa dem lära känna sin stad bättre. Men det är inte turistkart­an som ligger som grund.

– Tanken är att barnen ska få lära sig om stadens diversitet. Projektet gör utfärder och besök i olika områden, till kyrkor och institutio­ner som represente­rar olika religioner, till brödköer såväl som sevärdhete­r. Det finns barn som sällan går utanför sin egen stadsdel, och de behöver veta vad annat som finns i deras stad.

Samtidigt förändrar internet och sociala medier vårt sätt att agera som stadsbor och konsumeter. Sammanhang­en både växer och krymper.

– Visst, det här är en dramatisk förändring. I Amsterdam har till exempel kooperativ som bygger solpaneler uppstått via sociala medier, och det finns lokala plattforme­r för grannhjälp till äldre, lokala initiativ för hälsovård och så vidare. Det här är förstås något som också stadens egna strukturer måste anpassa sig till. Alla aktörer behövs. Och ju större känslan av delaktighe­t är, desto större tenderar också benägenhet­en att ta ansvar att bli, för omgivninge­n och för människorn­a i grannskape­t.

Genom att föra samman medborgare, företag, organisati­oner och tjänstemän kan vi finna nya lösningar på gemensamma utmaningar. Egbert Fransen, grundare och direktör för kulturcent­ret Pakhuis de Zwijger

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? URBAN UTVECKLING. – Ju större känslan av delaktighe­t är, desto större tenderar också benägenhet­en att ta ansvar att bli, säger Egbert Fransen, som leder kulturcent­ret Pakhuis de Zwijger i Amsterdam.
FOTO: LEIF WECKSTRöM URBAN UTVECKLING. – Ju större känslan av delaktighe­t är, desto större tenderar också benägenhet­en att ta ansvar att bli, säger Egbert Fransen, som leder kulturcent­ret Pakhuis de Zwijger i Amsterdam.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland