”Delaktighet och debatt ger en bättre stad”
Stadsplanering Över hälften av jordens befolkning bor redan i städer, och utmaningarna i städerna är förutom specifikt lokala också universella: det handlar om boende, klimat, inkomstklyftor och hållbarhet, bland annat.
På tio år har Pakhuis de Zwijger gått från gammal lagerlokal till det största kulturcentret i Amsterdam. Men det handlar mindre om de traditionella konstformerna och desto mer om urban utveckling, sociala innovationer och globala och lokala utmaningar kring bland annat digitalisering, migration och hållbarhet. I fjol ordnade kulturcentret närmare 700 olika debatter, diskussioner, workshopar, föreläsningar och filmförevisningar kring olika aktuella teman.
Till exempel ensamhet. Pakhuis de Zwijger har fått i uppdrag av staden att hitta lösningar för att minska ensamheten bland stadsborna.
– Vi började med att bjuda in alla sådana organisationer och personer som kan tänkas komma i kon- takt med ensamma, från medborgarorgansiationer till hälsovårdspersonal. Nästa steg är att ta saken vidare till en lokal nivå, till olika stadsdelar och se vad som behövs specifikt just där, säger Fransen.
Bygger broar
Nyckelorden är nätverk och samarbete. Till varje evenemang inbjuds alltid berörda medborgarorganisationer, storföretag, småföretag och uppstartsföretag, skolor och forskningsinstitut, representanter för staden och sist men inte minst medborgarna.
– Ja. För att det är ett sätt att mötas och få gehör för sina tankar och idéer.
Sedan starten 2006 med några tiotal evenemang på ett år har kulturcentret Pakhuis de Zwijger vuxit till sig rejält. Centret lyder inte under staden, men får uppdrag av den. Genom samarbetet med olika intressenter lyckas man bygga upp nätverk och gemenskaper kring olika teman.
– Men det är inget skuggfullmäktige, utan vi fungerar parallellt och i samarbete med staden. Staden är redan i sig en så stor organisation att det inte är sagt att stadsplaneringen har koll på vad till exempel hälsovården gör. Men vi kan bygga broarna.
Amsterdam är en av världens mest internationella städer, men har samtidigt stora problem med segregering. I vissa områden har närmare hundra procent av invånarna invandrarbakgrund. Till ett sådant område ska Pakhuis de Zwijger nu flytta, och det är för att söka samarbetspartners för det nya Metropolis-centret som Fransen nu är i Helsingfors. Meningen är att utvidga verksamheten med bland annat en utställningshall, scener, biograf och restaurang, bland annat. Fransen skulle gärna se motsvarande Metropolis-center också i andra städer, men om inte det så åtminstone samarbete kring utställningar och verksamhet.
– Bygger vi en stor utställning om till exempel avfall och återvinning ur lokalt och globalt perspektiv vore det ju slöseri att inte återanvända den någon annanstans, säger Fransen.
Internet förändrar stadskulturen
I Amsterdam har man lyckats rätt väl med att föra ut kulturen och hobbymöjligheter till de olika stadsdelarna, i stället för att koncentrera allt till centrum. Samtidigt finns det barn och unga som aldrig tar sig särskilt långt utanför sin stadsdel. Ett av kulturcentrets projekt, My Amsterdam, riktar sig till barn som går ut lågstadiet, för att hjälpa dem lära känna sin stad bättre. Men det är inte turistkartan som ligger som grund.
– Tanken är att barnen ska få lära sig om stadens diversitet. Projektet gör utfärder och besök i olika områden, till kyrkor och institutioner som representerar olika religioner, till brödköer såväl som sevärdheter. Det finns barn som sällan går utanför sin egen stadsdel, och de behöver veta vad annat som finns i deras stad.
Samtidigt förändrar internet och sociala medier vårt sätt att agera som stadsbor och konsumeter. Sammanhangen både växer och krymper.
– Visst, det här är en dramatisk förändring. I Amsterdam har till exempel kooperativ som bygger solpaneler uppstått via sociala medier, och det finns lokala plattformer för grannhjälp till äldre, lokala initiativ för hälsovård och så vidare. Det här är förstås något som också stadens egna strukturer måste anpassa sig till. Alla aktörer behövs. Och ju större känslan av delaktighet är, desto större tenderar också benägenheten att ta ansvar att bli, för omgivningen och för människorna i grannskapet.
Genom att föra samman medborgare, företag, organisationer och tjänstemän kan vi finna nya lösningar på gemensamma utmaningar. Egbert Fransen, grundare och direktör för kulturcentret Pakhuis de Zwijger