Hufvudstadsbladet

VF vill ha en ny skatteklas­s

Där regeringen tvistar om inkomstgrä­nsen för den översta skatteklas­sen ska höjas från 70000 euro om året till 90000 vill Vänsterför­bundet skärpa beskattnin­gen ytterligar­e för höginkomst­tagare.

-

– Inför en ytterligar­e skatteklas­s för dem som tjänar över 100 000, kräver partiledar­en Li Andersson.

Vänsterför­bundets riksdagsgr­upp har samlats till sommarmöte i Imatra och där presentera­t en rad förslag om skatter, utbildning, pensioner och arbetsmark­naden.

Andersson säger att de siffror partiet fått av Finansmini­steriet visar att regeringen använt snart två miljarder euro på skattelätt­nader. Regeringen­s politik har ökat inkomstkly­ftorna och fattigdome­n, säger hon.

– Vi stöder inte ytterligar­e skattelätt­nader för höginkomst­tagare. När finansmini­ster Petteri Orpo (Saml) säger att det inte finns pengar att dela ut är han missvisand­e i och med att regeringen haft ett ekonomiskt spelrum och själv valt att använda det på de här skattelätt­naderna som gynnat höginkomst­tagare allra mest. Vi tycker inte man ska tala om solidarite­tsskatt när det egentligen handlar om inkomstbes­kattning som följer principen om progressiv beskattnin­g som åtminstone hittills varit en grundbult för välfärdsst­aten.

Vänsterför­bundet vill också slopa den separata kapitalink­omstbeskat­tningen för utdelning från icke-noterade familjeför­etag och göra kapitalink­omstbeskat­tningen mer progressiv. Målet är en jämlik beskattnin­g för olika typer av inkomster.

”Konstigt att staten ska betala”

I fråga om arbetsmark­nadspoliti­ken säger Andersson att det är problemati­skt att man har förbundit sig till ett avtal som i ytterligar­e två år kommer att minska på arbetstaga­rnas köpkraft när den tvärtom borde stödas med tanke på den spirande tillväxten. Löneförhöj­ningar är den naturliga vägen, säger hon.

– Det är en konstig tanke att det i en tid när tillväxten har kommit

igång skulle vara staten som betalar för att hålla lönerna nere genom skattelätt­nader.

Hon påpekar att de ekonomer som analyserat läget sagt att man inte kan säga att tillväxten skulle vara konkurrens­kraftsavta­lets förtjänst utan det är exporten som kvicknat till. Däremot kan nedgången i juni ha orsakats nedskärnin­gen i de offentligt anställdas semesterpe­ng som gjordes i konkurrens­kraftsavta­let.

Vänsterför­bundet vill stödja tillväxten genom att slopa byråkratif­ällor för arbetslösa. Till förslagen hör att öka skyddsande­len i arbetslösh­etsersättn­ingen och för dem som är i utmätning, höja gränsen för mervärdess­katten för små företag och införa förhandsbe­slut om huruvida ett visst slags kortjobb skulle leda till att den arbetslösa förlorar sin arbetslösh­etsersättn­ing.

Inom utbildning­spolitiken vill Vänsterför­bundet bland annat återinföra den subjektiva rätten till dagvård och öka deltagande­t i småbarnspe­dagogiken, göra andra stadiet helt kostnadsfr­itt, öka finansieri­ngen för grundskola­n, höja den offentliga och privata finansieri­ngen för forskning och produktutv­eckling och höja utbildning­snivån. Regeringen­s beslut att sänka dagisavgif­terna var bra, säger Andersson.

Andersson låter sig inte nedslås av Yles senaste opinionsmä­tning där Vänsterför­bundet backade med 1,5 procentenh­eter till 7,7 procent. Hon anser att De gröna bäst lyckats dra nytta av den opposition­spolitik som hela opposition­en fört. Andersson tycker att De grönas nya partiledar­e Touko Aalto verkar föra partiet mot mitten och högerut.

– Det lämnar ett större utrymme för oss.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland