Regeringen vill forcera ny underrättelselag
Det är av yttersta vikt att den nya underrättelselagstiftningen träder i kraft så fort som möjligt, säger statsminister Juha Sipilä (C). Lagförslaget ska behandlas i riksdagen under hösten.
Inrikesminister Paula Risikko (Saml) uppgav att man snabbare borde komma signalerna på spåren.
– Finland är i nuläget beroende av information från andra länder, säger Risikko.
Den planerade underrättelselagen skulle tillåta myndigheterna att bland annat genomföra övervakning av datatrafiken, något som inte är tillåtet i nuläget. Underrättelseverksamhet kunde drivas både i Finland och utomlands. Skyddspolisens roll skulle omformas i större utsträckning att motsvara en underrättelsemyndighet.
Att bevilja polisen underrättelsebefogenheter förutsätter förändringar i grundlagen. En försnabbad förändringsprocess av grundlagen, alltså under en valperiod, förutsätter en majoritet på fem sjättedelar i riksdagen.
Sipilä tog på regeringens presskonferens på lördag eftermiddag också ställning till det allmänna samhällsklimatet.
– Vår uppgift är att sätta stopp för att en hämndspiral tar fart och stå för att hat inte möts med hat. Nu behövs det brobyggande, säger Sipilä.
Tackade hjälpare
Risikko betonar att varken hatretorik eller våld får godkännas. Hon vill också tacka de människor som strömmade till för att hjälpa offren och försöka stoppa gärningsmännen i Åbo.
– Det är ett enormt stort exempel på att säkerheten skapas tillsammans, säger Risikko.
Hon betonar att Finland trots Åbodådet fortfarande är ett av världens tryggaste länder.
– Tillsammans måste vi agera så att det är så även i fortsättningen.
Enligt Sipilä var dådet inte någon total överraskning.
– Terrorismen har ökat på olika håll i Europa. Finland är ingen ö. Vi har hunnit förbereda oss på att något kan hända, säger Sipilä.
Risikko uppger att Finland redan satsat extra på säkerheten, bland annat genom att ge Skyddspolisen nya resurser.
Enligt Risikko tillhör Finland sådana samhällen där motsvarande händelser inträffar. Dessutom påminde ministern om att avsikten med terrorismen är uttryckligen att lamslå samhället. Enligt henne är spelet förlorat om man nu ger upp och förlamas.
President Sauli Niinistö understryker att finländarna måste klara av att föra en saklig diskussion om invandringen även om det skulle kännas svårt i en fråga som väcker så många känslor.
Niinistö erkände att diskussionen om invandringen har varit svår och närapå omöjlig redan innan fredagens händelser i Åbo. Han preciserade att framgången och styrkan i Finland är förmågan att agera tillsammans och ge plats åt olika åsikter utan att stämpla någon eller anklaga dem.
”Vi ska inte böja oss för hatet”
SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson fördömer våldsdåden i Åbo som var ett angrepp mot hela vårt samhälle och ska tas på största möjliga allvar.
– Nu nådde även denna form av ondska Finland. Att någon går till attack mot oskyldiga civila mitt på ljusa eftermiddagen gör mig djupt bedrövad och bestört. Men jag vägrar gå med på att vi ska böja oss för hatet. Vi ska fortsätta leva vår vardag och vi ska fortsättningsvis kunna gå ut på våra gator och torg, som vi är vana att göra, säger Henriksson i ett pressmeddelande.
SFP:s presidentkandidat, Europaparlamentarikern Nils Torvalds säger att knivattacken kommer att ha en mycket stor inverkan på den allmänna opinionen. Därför är det viktigt att delta i den sorg och förskräckelse människorna i offrens närhet känner, men också att se ett invecklat helhetsmönster, säger Torvalds i ett pressmeddelande.
– Vi måste nu klara av en besvärlig och upprivande samhällsdebatt som inte heller väjer för våra egna ingrodda föreställningar, säger Torvalds.