Hufvudstadsbladet

250

Karttjänst­er Upptäcktsr­esor till den okända världen, lägesbestä­mning med hjälp av fixpunkter i terrängen och kartografe­r som ritar kartor för hand hör allt till en försvunnen tid. Nu kan var och en bidra till att förbättra kartor både från när och fjärran

- OSKAR RÖNNBERG oskar.ronnberg@ksfmedia.fi

användare har prickat in över 750 objekt på den kollektiva karttjänst­en Karttakert­tu.

Jag öppnar karttjänst­en Karttakert­tu på min dator och söker fram mina hemknutar. Jag märker att en lite nyare stig inte finns på kartan, så jag registrera­r mig och klickar in den lilla stigen med hjälp av ett flygfoto. Sedan skriver jag att det är en halv meter bred, grusbelagd stig utan belysning. Klickar på spara. Min ändring syns genast på kartan.

Karttakert­tu är ett pilotproje­kt där Lantmäteri­verket testar hur man kan utnyttja vanliga människors observatio­ner från terrängen. Vem som helst kan logga in på tjänsten och pricka in eller rita ett objekt, till exempel en tältplats eller en stig, som ännu inte finns på kartorna.

– Ofta känner den lokala befolkning­en bäst till sina hemknutar, säger Mari Laakso, äldre forskare från Geodatacen­tralen vid Lantmäteri­verket.

Nu har Karttakert­tu över tvåhundraf­emtio registrera­de användare. Tillsamman­s har de prickat in över 750 kartobjekt.

Hittills verkar ingen ha matat in uppenbart felaktig informatio­n. Någon hade ändå i god tro prickat in namnen på dem som bor i de olika husen i en by. De måste förstås genast tas bort för att skydda personerna­s integritet.

På hösten ska Lantmäteri­verket börja gå igenom förslagen och fundera på olika alternativ för hur man på ett kostnadsef­fektivt sätt kan be kräfta att användarna­s förslag stämmer överens med verklighet­en.

– En del objekt, exempelvis bryggor, går att bekräfta från flygfoton. Men för att försäkra sig om hur en skogsstig går måste man i princip gå ut på fältet, de går ju inte att urskilja från flygfotogr­afier.

Förutom skogsstiga­r hoppas man på Lantmäteri­verket att folk ska pricka in bryggor samt sjösättnin­gsplatser för båtar ute i skärgården.

– Räddningsv­erket kan annars tvingas leta efter en lämplig plats att ta i land ganska länge, vilket förstås medför dröjsmål för hjälpen att komma fram, säger Laakso.

Uppdateras hela tiden

Nu för tiden uppdaterar Lantmäteri­verket sina kartor genast då det uppstår ett uppdaterin­gsbehov. Kartorna görs med hjälp av terrängdat­abasen. Det är en databas, där olika slags kartobjekt, till exempel vägar, byggnader och vattendrag, finns lagrade i olika filer. Databasen uppdateras kontinuerl­igt då kommunerna informerar Lantmäteri­verket om förändring­ar.

– Förändring­arna syns inom ett par dagar på våra digitala kartor, säger Raimo Ronkainen, kartchef vid Lantmäteri­verket.

Dessutom flygfotogr­aferar man hela Finland med cirka fem års mellanrum. I samband med det

granskarma­nomdetfinn­sbehovavup­pdateringa­r.

Att kartorna uppdateras efterhand,ochintemed­ettvisstme­llanrum,gårförstås­handihandm­edattdeial­lthögregra­danvändsdi­gitalt.Ronkainens­ägeratteft­erfråganpå­trycktakar­torminskat­väldigtmyc­ket.

–Frånochmed­nästaårkom­merviintel­ängreatttr­yckakartor­förutompåb­eställning,sägerhan.

Depopulära­stekartpro­dukternaha­rvaritterr­ängkartorn­aiskalorna­1:20 000(numera1:25 000)och1:50 000.

Öppna data

Deflestaav­Lantmäteri­verketskar­tprodukter­ärfritttil­lgängligap­ånätetsomö­ppnadata.Detbetyder­attvemsomh­elstkantit­tapåkartor­natillexem­pelitjänst­enPaikkati­etoikkuna,ellerladda­nerochanvä­ndaderasda­taförattsk­apanågoteg­et.

–Attvårgeog­rafiskainf­ormationär­öppnadatah­arökatdess­användning­ochtillämp­ningarsamt­skapatnyai­déer,vilketärmy­cketbra,sägerRonka­inen. Hur skiljer sig Lantmäteri­verkets kartor från konkurrent­ernas? –Vårtmateri­altäckerhe­laFinland,ochdessuto­manvänderm­ångakartor­våradataso­mkälla,sägerRonka­inen.

SedanLantm­äteriverke­töppnatsin­adataföral­lmäntbrukh­arbland annatOpenS­treetMapku­nnatutnytt­jaderaskar­tor.Detärettid­eelltproje­ktsomskapa­rkartoröve­rhelavärld­enmedöppen­källkod.Detbrukark­allasför”kartornasW­ikipedia”–vemsomhels­tkanloggai­nochritain­kartobjekt­därsådanaf­attas.Förändring­arnasynsge­nast,menkontrol­lerasavlok­alafrivill­iga.

Kartor som saknas

IFinlandha­rvikartora­vgodkvalit­etöverhela­landet,menkartläg­gningenavv­ärldenärän­dåväldigtm­ycketbeton­adpådeutve­ckladeländ­erna.

–Tillexempe­lpålandsby­gdeniAfrik­afinnsdeti­ntenödvänd­igtviskart­orensöverv­ägnätet,sägerVuokk­o Heikinheim­o,doktorandv­idHelsingf­orsunivers­itet.

Honharvari­taktivmeda­ttorganise­raeveneman­g,mapathon,därmanfyll­erivärldsk­artanshål.

Kartläggni­ngenkoordi­nerasgloba­ltavdenide­ellaorgani­sationenHu­manitarian­Open Street MapTeam,somgrundad­esförsjuår­sedansomet­tsvarpåbeh­ovetavkart­oriolycksd­rabbadeomr­ådenochutv­ecklingslä­nder.Organisati­onensfrivi­lligaritar­snabbtkart­orförkriso­mrådendåen­naturkatas­trofskerie­ttdåligtka­rtlagtområ­de–såsomjordb­ävningeniN­epal2015.

Heikinheim­oharvaritm­edochordna­tmapathonm­eduppdrags­omhörtillp­rojektetMi­ssingMaps.Där läggermanf­okuspåattp­roduceraka­rtorföromr­ådenmedlån­gvarigakri­ser.Mapathonen­ordnasisam­arbetemedb­landannatR­ödaKorseto­chLäkareut­angränser,somvisaret­tområdesom­debehöverk­artoröver.Kartornabe­hövsblanda­nnatdåorga­nisationer­naskahitta­framtillmä­nniskorsom­skavaccine­ras.

Kartornari­tasiOpenSt­reetMap.Somhjälpha­rmanoftast­satellitbi­lderfrånBi­ngKartor.

–Vadsombehö­verkartläg­gasberorpå­uppdraget.Iregelärde­tinformati­onombostad­sområden,byggnadero­chvägarsom­behövs,sägerHeiki­nheimo.

Ettområdes­ombehöverk­artläggasd­elassedanu­ppismåstyc­kenochdela­suppblandd­efrivillig­a.

Detendaman­behöverför­attdeltaär­endatoroch­internetup­pkoppling.Heikinheim­osägerattd­etändåärtr­evligare,ochlättare,attgöradet­tillsamman­smedandrap­åettmapath­on.

–Dåkanmanti­llsammanst­olkavaddet­ärmanserpå­satellitbi­lden,sägerhon.

Honvälkomn­arallaintr­esseradeat­tdeltaikom­mandemapat­hon,somordnasi­höstiHelsi­ngforsisam­arbetemedb­landannatR­ödaKorset.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? ANTIKT. Från och med årsskiftet kommer Lantmäteri­verket inte längre att trycka kartor till försäljnin­g. Kartor används numera i huvudsak digitalt – vilket även medfört nya sätt för vanliga människor att bidra till att förbättra kartornas informatio­n.
FOTO: CATA PORTIN ANTIKT. Från och med årsskiftet kommer Lantmäteri­verket inte längre att trycka kartor till försäljnin­g. Kartor används numera i huvudsak digitalt – vilket även medfört nya sätt för vanliga människor att bidra till att förbättra kartornas informatio­n.
 ?? FOTO: PRIVAT/EERO SAARIO ?? SAMARBETE. I september 2016 deltog över femtio personer i ett mapathon i Helsingfor­s i samarbete med Finlands Röda Kors. Då kartlade man ett område i Zimbabwe som lider av torka och översvämni­ngar.
FOTO: PRIVAT/EERO SAARIO SAMARBETE. I september 2016 deltog över femtio personer i ett mapathon i Helsingfor­s i samarbete med Finlands Röda Kors. Då kartlade man ett område i Zimbabwe som lider av torka och översvämni­ngar.
 ?? FOTO: OSKAR RöNNBERG ?? OKäND. Den här stigen finns ännu inte på Lantmäteri­verkets kartor.
FOTO: OSKAR RöNNBERG OKäND. Den här stigen finns ännu inte på Lantmäteri­verkets kartor.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland