Fart på skräckindexet
● Det talas alltmer om ett finansiellt sammanbrott i västvärlden, särskilt då på aktiemarknaden. Detta sedan många börser noterat högsta någonsin, all time high. I Helsingfors har börsen stigit med drygt 90 procent på drygt fem år, Stockholm cirka 90 procent, alltså nästan fördubblade aktiekurser.
Samtidigt har aktieutdelningarna årligen varit cirka 3 procent, inflationen någon enstaka procent årligen, räntorna nära noll och goda reallöneökningar för de flesta.
Men ordkriget mellan oförutsägbara politiska ledare i USA och Nordkorea skapar oro liksom skärpta sanktioner mot Ryssland, lätt avmattning i Kina, brexit, flyktingvågen, växthuseffekten och ödeläggande storbränder i Sydeuropa – samtidigt som vårt ekonomiska system suktar efter stabilitet och förutsägbarhet.
● Allt fler analytiker och kapitalförvaltare börjar ge råd om att sälja riskfyllda värdepapper, främst aktier. Skräckindexet lyfts fram, ”fearindex”, som visar snabbheten i upp- och nedgångar på Chicagos optionsmarknad (knutet till de 500 största börsaktierna).
Andra veckan i augusti visade denna riskfaktor det sämsta värdet sedan Donald Trump blev president.
Nu är ju analytikerna inga sanningssägare, det finns inte experter på framtiden. Problemet är att tongivande handlare i värdepapper titt som tätt drabbas av en febrig nervositet. Den vidarebefordras snabbt av en affärspress som på senare år alltmer fjärmat sig från eftertänksamhet till kvällspressens sensationsjournalistik.
Effekten blir dagliga ryck i kurssättningen som strax efteråt ebbar ut och dämpas hos de stora investerarna.
Vi har på sistone också sett en alltmer urspårad rapportering om bolagens kvartalsrapporter. Senaste tidens resultat från svenska börsbolag har i pressen handlat mer om vinsterna nådde förväntningarna.
Enkäter genomförs dagarna innan rapporterna kommer med allt från halvdussinet analytiker upp till som mest ett 30-tal, de tillfrågas om vad de tror om vinsten i olika bolag. Gissningarna kallas då förväntningar. Hamnar bolagens vinster över eller under dessa så blir det kursuppgång eller nedgång med åtföljande tidningsrubriker om starkt eller svagt resultat.
På Stockholmsbörsen har nu en rad företag som visat klart bättre vinst genom den snedvridna publiciteten råkat ut för kursfall. Placerarna är nämligen mer intresserade av att jämföra vinsterna med förhandsgissningarna än med verklighetens trend för bolagen.
● Näringslivet i Sverige går nu för högtryck med allt större orderböcker och vinster, problemet är snarast brist på personal. Privatkonsumtionen slår rekord, bostadspriserna har stigit så kraftigt att även här talas om en kommande krasch.
Men överhettningen gäller snarast fåtalet storstäder, knappast alls vanliga samhällen. Risken är att åtstramande beslut om att hindra överhettning fattas med utgångspunkt från makthavarnas innerstad Stockholm.
Det är möjligt att kraftiga nedgångar kommer för både aktier och bostäder. Men de sker i så fall från en mycket hög nivå och brukar bli tillfälliga. Eller så blir det bara fortsatta hack i den långsiktiga uppåtgående trenden.