Terrormisstänkta häktas i Åbo i dag
Åbomördaren sitter av straffet i Finland Halla-aho utlöste hatkampanj
Marockanen Abderrahman Mechkah begärs i dag på förmiddagen häktad för två mord och åtta mordförsök. Häktningen sker via videolänk till sjukbädden där den terroristmisstänkta vårdas.
Fyra landsmän till honom begärs häktade för delaktighet. Det är första gången de fem konfronteras med medierna. HBL är på plats i rättssalen.
Mechkah kommer sannolikt att avvisas från Finland, men först efter att han avtjänat sitt straff.
Den sannfinska partiledaren Jussi Halla-aho utlöste en hatkampanj mot Turun Sanomats journalist genom att sprida disinformation om afghanen som gav ett av offren första hjälpen. Polisen tvingas därför också utreda hatbrott mitt under terrorutredningen.
Efter Åboattacken har flera politiker lyft fram nödvändigheten av en underrättelselag. Den skulle ge myndigheterna större befogenheter att samla information i syfte att öka den nationella säkerheten. En lag har under det gångna året beretts i tre ministeriers arbetsgrupper och målet är att riksdagen ska kunna behandla ett färdigt lagförslag i höst.
Behovet av en underrättelselag motiveras med förändringar i Finlands säkerhetspolitiska omgivning. Finland är också en av få västdemokratier som saknar den här typen av lagstiftning.
Enligt arbetsgruppernas förslag skulle skyddspolisen få större befogenheter att följa e-post- och telefontrafik i nätverk som går genom landet – dock först efter lov från en domstol. Skyddspolisen skulle också få bedriva underrättelseverksamhet i utlandet, vilket inte är möjligt i dag. Skyddspolisen skulle i högre grad bli en ren- odlad underrättelsemyndighet, vilket skulle kräva en ändring av grundlagen.
De flesta politiker är överens om behovet av tidsenlig lagstiftning, men tidtabellen för grundlagsändringen är problematisk. Regeringen vill få igenom lagen redan under denna valperiod. Men att göra en grundlagsändring i brådskande ordning är exceptionellt – det har inte skett tidigare med nuvarande grundlag som trädde kraft år 2000.
Vf tar upp frågan på nytt
Vänsterförbundet har sagt klart nej till en försnabbad grundlagsändring av rädsla för att förfarandet ska bli ett prejudikat. Efter fredagens terrorattack säger partiordföranden, Åbobon Li Andersson att Vänsterförbundet tar upp frågan till ny behandling i höst.
– De motiveringar vi fört fram mot en försnabbad behandling är fortfarande aktuella, men det är klart att Åboattacken har påverkat oss.
Förutom det snabba förfarandet är Vf också kritiskt mot själva innehållet, men Andersson säger att partiet tar ställning först när det slutgiltiga lagförslaget är klart. Hur en underrättelselag borde se ut tar hon inte ställning till i dagsläget.
– Vi behöver mer information om huruvida större underrättelsebefogenheter hade hjälpt att hindra Åboattacken. Sedan är vi också intresserade av att höra vad våra statsförfattningsjurister anser om saken i och med att de har varit rädda för att försnabbat förfarande ska bli ett prejudikat som gör det lättare att ändra grundlagen i snabbare ordning i fortsättning.
Andersson säger att en underrättelselag inte är det enda redskapet i kampen mot terrorism. Hon efterlyser bättre samarbete mellan myndigheter och vanliga medbor-
gare, invandrarsamfund, religiösa samfund – de som är bäst på att i tid upptäcka radikalisering i sin närhet.
– Inte har man heller lyckats hindra terrorattacker i länder med betydligt strängare lagstiftning än den som planeras i Finland.
Efterlyser balans
SDP-ledaren Antti Rinne säger att partiet i princip är positivt till en underrättelselag, men att det bör råda balans mellan folkets grundrättigheter och myndigheternas befogenheter.
– Ingen ska utan orsak behöva utsättas för granskning av sin e-post eller telefonsamtal. Det bör alltid finnas en giltig grund, och tillstånd från en domstol.
Rinne säger att partiet nu vill invänta det slutgiltiga lagförslaget, men att man därefter inte ser någon anledning att fördröja processen. Han påminner samtidigt om att en underrättelselag ingalunda eliminerar alla hotbilder.
– Till exempel Sverige drabbades av ett terrordåd trots att landet har en underrättelselag som motsvarar den som nu föreslås för Finland. Å andra sidan finns det uppgifter om att flera planerade attacker har kunnat avvärjas tack vare den svenska lagen.
Rinne vill se terrorismen i ett större sammanhang och efterlyser samordnade europeiska och globala åtgärder för att angripa terrorismens ursprung.
– Jag saknar en helhetssyn på hoten, dit även marginalisering och ökad ojämlikhet hör. En viktig fråga är hur man ska få ordning på flyktingarnas hemländer och ge hopp och framtidstro till dem som nu faller för IS-propaganda.
”Viktig principiell fråga”
SFP-ordföranden Anna-Maja Henriksson är tveksam till nödvändigheten av att stifta lagen i brådskande ordning, en åtgärd man inte bör tillgripa alltför lättvindigt.
– Det får inte bli kutym att ändra grundlagen i brådskande ordning, när man tycker. Därför behöver diskussionen föras grundligt. Det är så viktiga och principiella frågor att man måste stå på stadig mark.
En central fråga är enligt Henriksson hur mycket snabbare lagen blir klar om den stiftas i brådskande ordning jämfört med om den blir vilande över nyval. Hon tror att ett lagförslag hur som helst blir klart först efter nästa årsskifte och då är det bara drygt ett år kvar av valperioden.
Att behandla en grundlagsändring i brådskande ordning kräver ett godkännande från fem sjättedelar av riksdagsledamöterna.