SDP kräver semesterpengarna tillbaka
SDP har varit där förr – opinionsmätningarna dalar, kritik riktas mot partiledningen. På partiets sommarmöte såg strategin ut att vara att klanka mindre på regeringen, att tala om lönerna och att återta en global agenda. – Vi måste börja ta större risker,
Regeringens hot om så kallade ”tvångslagar” för ett par år sedan ledde till att SDP nådde över 22 procent i opinionsmätningarna vintern 2016. Ännu i vintras var väljarstödet över tjugo procent, enligt Yles mätning.
Efter sommaren har De gröna gjort ett race, och SDP ser i augustimätningen ut att ha ett stöd på 15,9 procent. En del SDP-politiker, som Helsingforsborgmästaren Nasima Razmyar och Mika Kari, har riktat kritik mot partiledningen.
– Under sådana här omständigheter borde till och med en trädgårdsstol ha fått politisk medvind, men inte vi, sade Kari i en intervju för Etelä-Suomen Sanomat.
Riksdagsledamot Timo Harakka, som tävlade mot Rinne i ordförandevalet i vintras, anser att det krävs mer modiga, riskerande utspel inför framtiden.
”Kräver impopulära idéer”
– Vi måste tänka på politiken de nästa decennierna och inte bara dagspolitik. Det innebär risker, och om man tänker på trenderna i framtiden så är det sådana idéer som inte nödvändigtvis är populära i dag. Nu verkar det vara svårt för SDP att komma ut med sådana kalkylerade risker som vi tror på själva, men som kanske inte är populära hos allmänheten i dag, säger Harakka.
Ett sådant svårt tema är arbetsmarknaden, bedömer han.
– Vi måste erkänna att vi inte löser arbetslösheten så, att alla människor kan få ett bra heltidsjobb för en hel karriär. Vi måste tänka om, kombinera den sociala tryggheten med arbetsinkomster så att det blir jämlikt.
Harakka säger att också De gröna gått igenom en skärseld av risker.
– Många av deras idéer har inte varit populära från början, folk har rentav skrattat, men småningom när världen förändras ser det annorlunda ut. Det finns mycket också i socialdemokraternas dna som skulle tala för att vi är för förändring.
Han hänger inte läpp över De grönas framfart eftersom han anser att det finns mycket i Touko Aaltos linje som ligger nära hans egen.
– Vi är förstås ansvariga för vå-
Under sådana här omständigheter borde till och med en trädgårdsstol ha fått politisk medvind, men inte vi.
ra egna gallupsiffror och det ser inte så bra ut.
Dragkampen om hur skarpt partiet ska ta ställning – om att vara moderat eller ta de risker bland annat Harakka efterlyser – har tidigare synts då det gällde debatten om basinkomsten, och i ordförandevalet i vintras pressades det också på en tydligare internationell linje och EU-linje av Tytti Tuppurainen och hennes stödgrupper, parlamentarikern Liisa Jaakonsaari och den tidigare partisekreteraren Ulpu Iivari.
Antti Rinnes tal på sommarmötet fick nu tack av bland annat Tuppurainen. Han ägnade en stor del av talet åt efterdyningarna av knivattacken i Åbo, och betonade internationellt samarbete, och att bekämpa de faktorer som ger grogrund för våldshandlingar, hatprat och terrorism.
– Djup fattigdom, ojämlikhet, brist på framtidsutsikter och hopplöshet är en sådan grogrund, sade Rinne.
Han tillade att allt hat och alla motsättningar som dådet leder till också är en del av terroristernas mål, och vädjade till att inte spela dem i händerna.
Han betonade internationellt samarbete kring globala frågor och klimatet, och uttryckte också Finlands roll i EU skarpare än vanligt, då han sade att Finland ”måste finnas på första parkett i EU”.
– Finland kan vara med och påverka hur EU kan axla den fria världens ledarskap, sade Rinne och syftade på sin kritik mot USA:s president Donald Trumps lämplighet. Är det ett medvetet val att lyfta upp det internationella och EU starkare? – Socialdemokraterna är det mest internationella partiet, så det är inte konstigt. Men vi har haft en lång beredning av partiets Europapolitik, och det börjar synas, säger Rinne.
Om De grönas framfart säger Rinne att han inte vill snegla åt sidorna, utan göra sin egen politik. Men SDP arbetar för tillfället fram ett metropolpolitiskt program under ledning av Sanna Marin, för att ta sig an storstäderna.
Rinne säger att utmaningen för SDP inte gäller alla städer, utan universitetsstäderna.
– Om man ser på de tjugo största städerna så var vi före kommunalvalet det största partiet i fyra av dem, och nu är vi störst i tio av dem. Men vi har problem med väljarstödet i de stora universitetsstäderna, och det ska vi under ledning av Sanna Marin arbeta med, säger Rinne.
Kräver semesterpeng tillbaka
SDP:s riksdagsgrupp behandlade på sommarmötet sina hälsningar till regeringen och till budgetmangling. Partiet kräver bättre konsekvensbedömningar kring hur politiken påverkar barnfamiljer, på grund av den låga nativiteten i Finland.
Bostadspolitik och skolor är i fokus. Partiet driver alltjämt en höjning av åldern för läroplikt, för att få med också början av andra stadiet, en fråga som Krista Kiuru (SDP) drivit redan tidigare.
Lönerna låg högt på agendan. – Köpkraften tryggas bäst med löneförhöjningar, inte skattelättnader. Så tryggar vi välfärder och statsfinanserna. Om man anser att vi har råd med skattelättnader ska det ske så att de riktas till dem som har små inkomster eller medelinkomster, sade Rinne i sitt tal.
SDP kräver också att den treåriga nedskärningen i offentligt anställdas semesterpeng ska dras tillbaka. Hur ska den tas tillbaka, då det är ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare? Är det en uppmaning till fackförbunden att kräva kompensation?
– Det är en uppmaning till regeringen. Det var regeringen som från början drev nedskärningen i semesterpengarna hos offentliga sektorn, och fick med sig arbetsmarknadsparterna. Om regeringen vill backa det i budgetförhandlingarna så är jag säker på att det börjar hända saker efter det. Det här är en smärtpunkt då avtalsförhandlingarna börjar, och vår hälsning till regeringen är att det lönar sig att avlägsna den, säger Antti Lindtman, riksdagsgruppens ordförande.
Antti Rinne säger att staten drivit in besparingen i semesterpengarna via mindre statsandelar till kommuner och universitet, och att staten därför kan reagera genom att ge tillbaka pengarna.