”Aktiens pris är inte allt”
Placering Stirra inte på tillfälliga börskurser, utan fokusera i stället på bolagens förmåga att tjäna pengar på lång sikt. Det säger Karo Hämäläinen och Jukka Oksaharju, som nyligen gett ut sin andra placeringshandbok tillsammans.
Att söka undervärderade bolag är en vanlig strategi hos penningplacerare. Men viktigare än vad ett bolags aktie råkar kosta, är dess förmåga att tjäna pengar på lång sikt.
Att jaga undervärderade bolag är en vanlig strategi hos penningplacerare. Det är lite som att köpa på rea, man försöker hitta bolag vars aktiekurs är lägre än den rimligen borde vara.
I sin nya bok Laatuguru (Kvalitetsgurun) rekommenderar författarna Karo Hämäläinen och Jukka Oksaharju att inte fästa så stor vikt vid vad en aktie råkar kosta. Det viktiga är att bedöma kvaliteten på bolagets affärsverksamhet – håller den för att bolaget ska kunna tjäna pengar långt in i framtiden? Om svaret är ja, så är det mindre viktigt vad man betalar för aktien.
– Visst ser jag fortfarande på börskurserna, men jag har blivit allt mer uppmärksam på bolagens affärsverksamhetsmodeller och på om där finns några knep som ger försprång mot konkurrenterna de kommande 50 åren, säger Karo Hämäläinen.
Förstå affärsverksamheten
För den som vill identifiera ett så kallat kvalitetsbolag – som år efter år presterar bättre än genomsnittet – gäller det att förstå dess affärsverksamhetsmodell. Det lönar sig att se på om bolaget verkar i en bransch som har medvind, vilken marknadsposition det har, och om bolaget har någon klar konkurrensfördel jämfört med andra bolag. Den amerikanska placeraren Warren Buffet använder metaforen ”vallgravar” för faktorer som gör att ett bolag kan stå emot konkurrenterna. Källor till konkurrensfördelar kan vara till exempel patent, teknologi, närhet till råvaror, smidiga distributionskanaler och ett starkt varumärke. Viktiga kvantitativa kriterier i sammanhanget är bolagets avkastning på investerat kapital, samt vinstmarginalen, det vill säga resultat i relation till omsättningen.
Flera av de företag som boken klassificerar som kvalitetsbolag är sådana vars produkter och tjänster finländarna använder varje dag eller vecka. Enligt författarna är det ofta bolag i konsumentbranschen som står sig bäst när det stormar i finansvärlden.
– Som placerare, och särskilt nybörjare, lönar det sig att ta kundens perspektiv och fundera på för vilka produkter det finns ett tidlöst behov och hur bolaget svarar mot behovet, säger Jukka Oksaharju.
Långsiktigt perspektiv
Boken listar omkring ett dussin företag på Helsingforsbörsen som enligt två skilda kriterier karakteriseras som kvalitetsbolag. Författarna nämner Kone som ett praktexempel – ett bolag som i dag gör en stor del av sin vinst på serviceverksamhet som inte är så konjunkturkänsligt. Att Kone har en stark privat ägare med ansikte och ett långt tidsperspektiv ser Hämäläinen som en orsak till bolagets framgång.
– För (ägaren) Antti Herlin är inte Kones börskurs det viktiga, utan att bolaget har förmåga att tjäna pengar som ger utdelning på lång sikt. Här är tänkesättet det rakt motsatta jämfört med Nokias optionsprogram, där incentivet bara var att få upp börskursen.
Men statusen som kvalitetsbolag varar inte nödvändigtvis för evigt. Här är Stockmann ett exempel.
– Stockmann hade alla förutsättningar, det stora varuhuset mitt i stan och den ökade köpkraften i Ryssland – det här borde ha fungerat som en ”vallgrav”. Men man gjorde ett antal misstag och reagerade för långsamt på konkurrensen från näthandeln, säger Hämäläinen.
Hur är det då med den gamla kronjuvelen i finsk industri, Nokia?
– Nokia har genomgått en dramatisk omvandling och är just nu väldigt svårförutsägbart. En kvalitetsplacerare vill köpa tillväxtpotential, men också se att bolagets historia och nuvarande affärsverksamhet är stabil. Nokia är bättre än börsens genomsnitt, men ännu inte ett kvalitetsbolag enligt mina kriterier, säger Oksaharju.
En viktig sak när det gäller kvalitetsplacering är att kunna skilja en konjunkturmässig svacka från en strukturell nedgång inom ett bolag. En konjunktursvacka betyder ofta köpläge. Om nedgången är strukturell är det bara att glömma bolaget.
Med den nya boken vill författarna bidra till att lära finländarna placera bättre. Enligt Hämäläinen är det största problemet med finländarnas placeringsvanor att så många inte alls placerar sina pengar. Det andra problemet är att man i så hög grad förlitar sig på den egna bankens så kallade placeringsrådgivare och väljer deras dyra produkter, där en stor del av avkastningen äts upp av höga avgifter.
– Folk borde lita mer på sig själ-
Som placerare, och särskilt nybörjare, lönar det sig att ta kundens perspektiv och fundera på för vilka produkter det finns ett tidlöst behov och hur bolaget svarar mot behovet. Jukka Oksaharju Aktiestrateg, Nordnet
va, de flesta kan lära sig placeringens grundregler och själva samla information om marknaden och bolagen säger Oksaharju.
Själv har han hela sitt innehav direkt placerat i aktier. Hämäläinen har halva innehavet i indexfonder och andra halvan i direkta aktieplaceringar.
Utgångspunkten för författarnas egen placeringsaktivitet är en mycket lång tidshorisont.
– Det finns inga recept för att snabbt bli rik, säger Oksaharju.