Kristendomen inte skyldig till terrordåden i Europa

EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP) gör ett försök att förklara de religiösa orsakerna bakom terrorism (HBL 22.8). Han bygger i betydande grad sina argument på reformationen och splittringen av kristendomen som uppkom i samband med Martin Luther och krisen inom den katolska kyrkan på 1500-talet samt på individualiseringen av religionen.

Orsakerna till våra dagars islamiska fundamentalism och därmed sammanhängande terrorism har helt andra grunder. Islam politiserades och radikaliserades på 1800-talet och sökte sina argument och metoder i de nationalsocialistiska ideologierna på 1920- och 1930-talen. Verksamhetsmodellerna finns i de tsarryska nihilistiska och kommunistiska terrorcellerna (se till exempel Peter Marshalls Demanding the Impossible: A History of Anarchism 1992 eller Hanna Ahrends omfattande litterära produktion).

Den moderna islamiska terrorismen har sin grund i den angloamerikanska ekonomiska och militärpolitiska verksamheten i Mellanöstern, bildandet av staten Israel, men främst i invasionen av Irak, Afghanistan och arabvåren. Religionen har i detta sammanhang blivit ett instrument för militärt svaga organisationer såsom tidigare PLO och i dag Hamas, al-Qaida, IS och andra att föra fram sina fundamentala ideologier.

Kristendomen är ingen terrorskapande religion. Det finns inte kristna terrorceller eller organisationer som vill störta staten för att på detta sätt skapa en ”kristen stat”. Kristendomen är tvärtom ett av offren för radikaliserad islam och dess anhängare samt en brobyggare religioner emellan. Vår tids tusentals kristna martyrer i Mellanöstern och Afrika är konkreta exempel härpå.

Torvalds argumenterar ”… det moderna börjar alltså där individen övertar ansvaret för sin religion och sin världsuppfattning och fråntar statens och överhetens rätt att diktera för henne eller honom vad och på vilket sätt man skall tro”. För den radikaliserade islamisten är saken helt omvänd. Det är den lokala radikaliserade överheten, ofta en imam, som uttryckligen dikterar på vilket sätt hen skall tro och agera på basen av denna tro.

Under vår tid har det uppkommit ett antal islamiska stater främst i Mellanöstern. I dessa stater gäller den islamiska religiösa sharialagen. Denna lag sprids även i Europa och tolereras i dag inom vissa stater och regioner. Lagen försvagar den europeiska och nationella juridiska överheten och EU:s roll och status som lagstiftare. Här kunde vara ett verkligt arbetsfält för EU-parlamentariker Torvalds. Sharialagen dikterar nämligen uttryckligen hur man skall tro och agera i sitt vardagliga och familjeliv.

docent i internationell politik, Helsingfors universitet och Hanken, Helsingfors