Packad plast värd att ta vara på
Avfall Helsingforsföretaget EPS Internationals plastpress packar plastavfall så tätt att det blir ekonomiskt vettigt att transportera också längre sträckor. Det öppnar nya möjligheter för återvinning.
Larmrapporterna om att jorden håller på att översvämmas av plast har duggat tätt den senaste tiden. En stor del av all plast som produceras hamnar förr eller senare ute i naturen och i haven.
En orsak är avsaknaden av fungerande retursystem, vilket i sin tur beror på att det inte är ekonomiskt lönsamt att samla ihop och frakta plast till återvinningsanläggningar. Transporten kostar mer än vad materialet är värt och då är det billigare att tillverka nytt.
Det här problemet försöker Helsingforsföretaget EPS International åtgärda med sin plastpress som komprimerar plastavfall så tätt att det blir kostnadseffektivt att ta hand om och återanvända.
– Plast har minst sju livscykler, det kan användas om och om igen i nya produkter, säger Mats Väisänen, vd på EPS International.
Idén till plastpressen föddes för fyra–fem år sedan. EPSI:s huvudägare, som länge jobbat med traditionella avfallspressar, tillfrågades av en fiskpartiaffär om det inte fanns något bättre sätt att göra sig av med fisklådorna av styrox (styrencellplast). När man inte någonstans i världen hittade en bra metod, föddes tanken på att själv utveckla en. Resultatet är en maskin som krossar, värmer och pressar materialet.
För att beskriva maskinens kapacitet kan man göra följande jämförelse: Okomprimerad styrox väger cirka 18 kilogram per kubikmeter. Med en traditionell avfallspress kan man packa in 50–60 kilo styrox på en kubikmeter. Efter behandlingen i EPSI:s plastpress kommer man upp till 1 000 kilo per kubikmeter. Det gör att till exempel nämnda fiskpartiaffär kunde ha möjlighet att minska antalet årliga transporter av använda styroxlådor från 144 till 6 gånger.
St1 första kunden
Prototypen blev klar i slutet av förra året och sedan påbörjades försälj- ningen. En av EPSI:s första kunder är energiföretaget St1 Biofuels som har beställt en maskin till sin bioetanolfabrik i Vanda. St1 som tillverkar bränsle av gammalt bröd behöver plastpressen för brödpåsarna.
EPSI:s affärsidé är att sälja hela servicen så att man säljer eller leasar ut plastpressen, tar hand om den komprimerade plasten och säljer den vidare till någon återvinningsanläggning ute i världen. Där mals den ner till granulat och säljs vidare som råvara. Plastavfall är i dag en handelsvara som köps och säljs på globala marknadsplatser.
– För våra kunder är det naturligtvis en investering att skaffa maskinen, men därefter sparar man in närmast på transportkostnaderna. Eventuellt får kunden också en ersättning för materialet. Och dessutom är det ekologiskt vettigt, säger Väisänen.
Tanken är att maskinen placeras där avfallet uppstår för att undvika transporter av okomprimerad plast. Den maskin som nu har utvecklats kan hantera alla termoplaster och tar sikte på storkonsumenter, eftersom den är alltför stor för till exempel hushåll. Men enligt Väisänen finns möjlighet att skala maskinen till en storlek som passar slutanvändaren.
Att EPSI:s press packar plasten så tätt medför vissa begränsningar – till exempel finns det ingen anläggning i Finland som kan ta emot plasten. På flera andra håll ute i världen använder man däremot gärna tätt komprimerad plast. En begränsning i plaståtervinningen är antalet plastsorter som blandas. Värdefullast är råvaran om den består av en enda plastsort. Men också blandplast går att använda i nya produkter, även om användningsmöjligheterna är färre, vilket sänker priset på råvaran.
Stort jobb slå sig in på marknaden
Trots att företaget på pappret kan peka på en lång rad förtjänster med sitt koncept, är det inte lätt att slå sig in på marknaden med en relativt oprö- vad innovation. Finansiellt har det varit kärvt, några pengar från Tekes har man inte fått. Företaget har en viss omsättning från sin äldre verksamhet, som går ut på att underhålla och reparera traditionella avfallspressar, och i början på året ordnades en aktieemission som gav ett visst tillskott.
– På det här sättet jobbar vi vidare, men utan större finansiering går det långsamt.
Väisänen räknar ändå med att verksamheten har stor potential, inte minst internationellt, och att omsättningen ska ligga på några miljoner euro om tre år. En drivkraft är av allt att döma skärpta myndighetskrav på återvinning – EU:s mål är att 60 procent av plastförpackningsmaterialet ska återvinnas fram till 2030.
Väisänen riktar kritik mot det finländska plastretursystemet. Han säger att Fortums (tidigare Ekokems) återvinningsanläggning i Riihimäki i och för sig är utmärkt, men att transporterna från landets 500–600 insamlingsplatser är ineffektiv, efter-
som plastskräpet packas dåligt och tar mycket plats i relation till sin vikt.
– Det ger upphov till en otrolig mängd transporter. Det är paradoxalt att skapa en ”ekologisk” lösning där man glömmer en viktig bit av processen, transporterna.