Hösten kan bli rik på svamp
I en annars något försinkad svampsäsong gör trattkantarellerna tidig entré i södra Finland. – Den senaste tidens fuktiga och kyliga väder har fallit trattkantarellen i smaken. Den vädrar senhöst, säger svampexperten Tea von Bonsdorff.
På många ställen i södra Finland där trattkantarellsäsongen brukar komma i gång kring mitten av september har de första hattarna i år stuckit upp redan under de sista augustiveckorna. Trattkantarellen är jämförelsevis tidigt ute, men någon exceptionell tjuvstart handlar det inte om, säger forskaren Tea von Bonsdorff, planerare vid svampenheten vid Naturhistoriska centralmuseet.
– Överlag har svampsäsongen börjat sakta men säkert i år. Trattkantarellen har en ganska lång säsong vars kulmen brukar infalla under senhösten. Det kyliga och ställvis riktigt fuktiga vädret den senaste tiden har fått trattkantarellen att trivas och växa snabbare, säger von Bonsdorff.
Enligt von Bonsdorff finns alla förutsättningar för en utmärkt trattkantarellsäsong – åtminstone teoretiskt sett.
– Det ser bra ut just nu, men man vet aldrig. Om det kommer en längre torr period stagnerar också trattkantarellen. Svampsäsongen är aldrig enhetlig, utan går i vågor beroende på temperaturer och regnmängd. I år verkar det finnas ganska stora lokala variationer i svampmängden, säger von Bonsdorff.
Karl Johan gillar värme
Stensoppen tycker däremot inte särskilt mycket om råkalla sensomrar. Den föredrar värmeböljor som följs av regn.
– Stensoppsskörden har lidit en del av att värmeböljorna lyst med sin frånvaro, säger von Bonsdorff.
Också kantarellsäsongen började jämförelsevis segt i år, men har under de senaste veckorna kommit i gång på allvar.
– Ställvis är kantarellförekomsten fantastiskt bra just nu, så det lönar sig att ge sig ut i skogen. Och trattkantareller kan man i bästa fall plocka från och med nu ända in i november och december, säger von Bonsdorff.
Tungan rätt i mun
Samtidigt som svampsäsongen når sin klimax varnar Njur och leverförbundet för ödesdigra nitlotter i svampskogen: giftiga arter kan orsaka svåra lever och njurskador. I fjol tog Giftinformationscentralen till exempel emot 670 frågor om svampförgiftning, och i år har över 200 frågor redan strömmat in.
Förbundet påminner därför om vikten av att plocka bara sådana arter som man bergsäkert kan identifiera. Det gäller alltid att vara noggrann med svampens kännetecken, för om någon i ens sällskap smakat på en giftig svamp blir fallet mycket lättare att sköta om man lyckas fastställa vilken art det är frågan om.
Det är flera år sedan någon i Finland varit tvungen att genomgå en levertransplantation till följd av svampförgiftning, men ändå förekommer varje år enstaka fall där svampplockare vårdas på sjukhus för leverskador.
Den vanligaste boven i dramat är den vita flugsvampen, som den ovana svampplockaren lätt kan förväxla med en champinjon. Det gäller bland annat att titta på svampens skivor: den vita flugsvampens är alltid helvita, champinjonens mörkröda.
Andra särskilt giftiga svampar i de finländska skogarna är till exempel toppig giftspindling, gifthätting och lömsk flugsvamp. Giftinformationscentralen svarar dygnet runt på frågor om svampförgiftning på numret 09 471 977.