Här är budgetfrågorna som måste besvaras

Vilka skatter ska höjas, hur ska familjeledigheterna ändras, hur mycket det ska få kosta att förbereda landskapsreformen? Här är några frågor när budgetmanglingen börjar.

familjer och dagvård

Under sommaren tog diskussionen om familjeledigheterna fart, och alla tre regeringsparter har nu sagt var deras smärtgränser går.

Samlingspartiet har föreslagit att hemvårdsstödet skulle kunna vara högre för dem som tar färre månader. För Centern och Blå framtid är det en knäckfråga att hemvårdsstödet inte får försämras som helhet, men de är öppna för att omfördela stödsummorna.

Dragkampen handlar nu om hur mycket reformen får kosta, och hur stor andel av föräldraledigheten som ska vikas för den andra föräldern.

Regeringen diskuterade familjeledigheterna under ett strategimöte i måndags. Troligt är att det krävs ytterligare beredning, men att regeringen kommer överens om hur det ska gå framåt.

Det här vet vi: Dagvårdsavgifterna kommer att sjunka märkbart nästa år. Syskonrabatten blir också större. För en familj med två vuxna och två barn gick inkomstgränsen tidigare vid 2200 euro, men nästa år kan man tjäna upp till 3200 i en tvåbarnsfamilj, eller 3600 i en trebarnsfamilj, utan att betala dagvårdsavgift.

Studerande som har barn kommer att få ett tillägg på 75 euro på studiepenningen.

Sysselsättningen

I våras tog regeringen fram ytterligare ett paket med åtgärder för att fler ska jobba, och en del av frågetecknen borde rätas ut inför budgeten. Bland annat vilka medel som behövs för att det ska bli lättare för arbetslösa

att ta emot korta jobb, hur man kan underlätta arbetsgivaren byråkrati, och hur kan få prova på att vara företagare utan att det påverkar stöden.

Försöket med basinkomst har hamnat lite i limbo. Ännu i vintras föreslog experter att försöket skulle utvidgas för att ge bättre forskningsresultat, men det ser osannolikt ut försöket skulle breddas 2018. I så fall sker det senare.

Dessutom beslöt regeringen precisera villkoren för självständiga studier och så kallade nollavtal, det vill säga deltidsjobbare vars arbetstid varierar från noll till heltid.

Det här vet vi: Experimentet med att intervjua arbetslösa med tre månaders mellanrum kommer att få tilläggstid. Detta plus lönesubventioner föreslås få 25 miljoner euro till i Finansministeriets förslag.

Företagarnas självrisk för sjukdagpenningen ska förkortas.

En förändring som ska hjälpa skuldsatta arbetslösa är längre uppskov med utmätningen. För dem som har skulder är utmätning ofta ett hinder att ta emot jobb, eftersom största delen av inkomsterna som överskrider 700 euro går till skatt och utmätning. I fortsättningen skulle uppskovet förlängas från fyra till sex månader. Också andra sätt att få skuldsatta och konkursdrabbade på fötter kan bli föremål för diskussion.

Skatterna

Regeringen kommer att diskutera hur stora skattesänkningarna borde bli för att kompensera löntagarnas höjningar i socialavgifterna. Några egentliga skattesänkningar kommer det knappast att bli, utan det är fråga om att undvika en skärpning.

Centern och Blå framtid anser att regeringen borde fortsätta med den skärpta skatten i den högsta inkomstklasserna. Gränsen för den högsta skattenivån sänktes för två år sedan från 90 000 till drygt 72 000, och nu är det upp till beslut om den skärpta gränsen ska gälla också nästa år.

Sannolikt är att regeringen viker omkring 200 miljoner för att justera inkomstskatterna. Men samtidigt ska det hittas andra skatter att driva in pengar med. Petteri Orpo ser på punktskatter som alkohol, tobak och bränsle. Blå framtid säger nej till höjd bränsleskatt eller höjda energieller fordonsskatter. Alkoholskatt och de lägre momssatserna kan däremot vara på bordet.

Tobaksskatten har höjts med motsvarande två euro per paket under de senaste två åren.

Det här vet vi: Regeringen har gått in för stegvis sänkningar i bilskatten, och enligt budgetramen görs ytterligare en sänkning värd 50 miljoner från början av 2018.

En annan förändring som sker stegvis gäller bolånen, och den ränta man får dra av i beskattningen. Nästa år får man bara dra av 35 procent av bolåneräntan, medan det i år varit 45 procent.

4. landskaps- och vårdreformen

Centern ilsknade till redan dagen efter att finansminister Orpo presenterade ett budgetförslag där det viks 166 miljoner för att förbereda landskaps- och vårdreformen plus 100 miljoner för pilotprojekt med valfriheten i vården.

”Det är inte alls tillräckligt” sade reformminister Anu Vehviläinen.

Andra centerledamöter har pekat på att summan för landskapsreformen krympt medan pilotpengarna för valfriheten inte gjort det.

Bakgrunden till dispyten är att tidtabellen för landskaps- och vårdreformen skjutits upp. Men hur det ska påverka budgeten för förberedelserna, datasystem och andra kostnader blir det armbrytning om i budgetförhandlingarna.