SFP: Välskriven spaningslag kan godkännas

Om regeringen vill att riksdagen ska godkänna spaningslagen och det i brådskande ordning gäller det att komma med en mycket välberedd proposition. det säger Svenska riksdagsgruppen som avslutade sitt sommarmöte på Åland i går.

–När regeringen kastar bollen till oppositionen och säger att den hänger på er så passar vi nog den elegant till regeringen och säger att ge oss en bra proposition. Kvaliteten på proposition korrelerar direkt med möjligheterna att få den igenom i riksdagen, säger riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

Sedan knivattacken i Åbo har bland andra statsminister Juha Sipilä (C) och inrikesminister Paula Risikko (Saml) krävt att spaningslagen ska godkännas så fort som möjligt.

Partiledaren Anna-Maja Henriksson säger att regeringen måste vara betydligt noggrannare med lagförslaget än den varit i vissa frågor hittills. Övervakningen av spanings- och underrättelseverksamheten kräver speciell uppmärksamhet.

– Det behövs en god lagberedning, i synnerhet när man måste ändra grundlagen, säger hon.

Henriksson kräver att regeringen ger tjänstemännen på de berörda ministerierna förutsättningar att skriva en så bra proposition att den har möjlighet att bli godkänd i riksdagen. Hon tar inte ställning till om SFP har några villkor för att godkänna lagen.

Wallin och Henriksson efterlyser en bedömning av vilken nyttan är med att godkänna grundlagsändringen i brådskande ordning. Henriksson säger att det måste finnas omständigheter som gör det motiverat att just den här propositionen godkänns i brådskande ordning.

–Som tidigare justitieminister kan jag säga att det är sällan så att man med anledning av ett specifikt fall som inträffat i något sammanhang kan dra väldigt långtgående slutsatser utan man måste se på helheten. Det här är väl en grundläggande princip i god lagberedning.

På sitt sommarmöte för ett år sedan presenterade SFP en rad åtgärdsförslag för att förbättra sysselsättningen. I höstas finslipades förslagen och riksdagsgruppen presenterade dem för Sipilä på statsministerns residens Villa Bjälbo i januari. Några spår av att regeringen skulle ha tagit till sig förslagen har Wallin och Henriksson inte sett.

Nu säger de att regeringens sysselsättningsmål på 72 procent är alltför anspråkslöst. Målet borde i stället vara 75 procent som är vanligt andra nordiska länder eller till och med 80 procent som på Island och Åland..

–Till och med Finansministeriets statssekreterare som kanslichef Martti Hetemäki har sagt att det inte skulle vara orealistiskt med 80 procent år 2030, säger Wallin.

SFP hoppas också på en sänkning av inkomstskatten i och med den ekonomiska tillväxten. På det här sommarmötet behandlade riksdagsgruppen tolv åtgärder för att förbättra situationen för de mest utsatta. Bland annat vill SFP göra den mentala hälsan till en nationell prioritet.

–Måttet på ett samhälles mognadsgrad är hur väl det förmår ta hand om de svaga, säger Wallin.