”Radikaliseringen ska brytas lokalt”
Kriminalitet, missbruk och andra problem ofta i bakgrunden
Familjen, närsamhället och bastjänsterna är centrala för att bryta en radikaliseringsprocess. Det säger Tone Faale (bilden) , som leder en operativ koordineringsgrupp mot våldsam radikalisering och extremism i norska Sarpsborg.
Sarpsborg har blivit en föregångare i arbetet mot extremism och radikalisering efter att gruppen bildades för några år sedan.
Varje misstanke om potentiellt våldsam radikalise ring bedöms, och därefter kan hjälp och stödåtgärder sättas in snabbt.
– Att bygga tillit är helt avgörande, säger Faale.
I Finland är samarbetet mellan olika tjänster och instanser fortfarande inte lika systematiskt, och mer kunskap om radikalisering och vilka åtgärder som kan och bör sättas in saknas ofta, säger Milla Perukangas på Kyrkans Utlandshjälp.
Måndagen efter terrordåden i Norge 2011 lyftes arbetet mot våldsam radikalisering upp på agendan i Sarpsborg kommun i sydöstra Norge. Det visade sig att många av de ungdomar som föll offer för Anders Behring Breiviks politiskt motiverade terror kom från just Sarpsborg. Man tillsatte en arbetsgrupp och listade tyngdpunktsområden: det behövdes mer kunskap, mer dialog mellan kommun, polis och trossamfund och det gällde att få tag på de sårbara individerna som kunde bli radikaliserade och våldsamma.
Ett par år senare var Sarpsborg i blickfånget igen, då polisens säkerhetstjänst pekade ut regionen som ett av de områden där islamistisk extremism var en utmaning; flera personer från regionen hade rest i väg för att kriga i terrororganisationen IS led. Då beslutade kommunen lägga i en högre växel, och startade en operativ koordineringsgrupp för att samordna arbetet mot våldsam radikalisering. Sarpsborg blev därmed en föregångare på området.
– Så fort informationen om gruppen var utskickad till kommunens
anställda började tipsen ramla in, de flesta från socialvården. Det kan handla om människor som plötsligt börjar förändras, som uttrycker hat eller som blir allt mer fundamentalistiska i sin tro. Det finns också en oro över personer som plötsligt vill resa, men inte säger vart. Efter Breivik hade vi också de som inspirerades av honom, och i regionen finns personer som stöder en högerextremistisk ideologi, säger Tone Faale, som lett den operativa koordineringsgruppen sedan starten.
Nycklarna i lokalsamhället
Faale besökte Finland för att tala under ett seminarium om arbetet mot våldsam radikalisering och extremism, som ordnades av Inrikesministeriet i samarbete med Kyrkans utlandshjälp i Helsingfors i går.
Att seminariet ordnades just nu beror inte på knivattacken i Åbo, även om dådet gjort ämnet sorgligt aktuellt.
Faale vill inte ta ställning till ett enskilt dåd eller en enskild gärningsman. Men rent allmänt gäller att vill man råda bot på våldsam radikalisering finns nycklarna i lokalsamhället, säger hon. I Sarpsborg görs förebyggande arbete redan på dagis och i skolan, och de kommunanställda inom hela spektret av kommunala tjänster har fått utbildning om radikalisering och våldsam extremism, hur man identifierar tecknen, vilka riktningar det extrema tänkandet kan ta och frågor som gäller till exempel när man kan och bör bryta tystnadsplikten.
Isolerade svårast
Det vi ser är att de som rest i väg som krigare eller som blir högerextremister ofta har en sårbarhet i bakgrunden. Det kan handla om arbetslöshet, missbruk, utmaningar i uppväxt och relationer. Då är det viktigt att bli mött och få hopp.
I den operativa koordineringsgruppen sitter förutom Faale, som är expert på brottsförebyggande, representanter för läkare och polis. Dessutom kallas experter från det sociala området och andra områden in enligt behov.
– Vi får tips om ett tiotal personer per år, och för varje person görs en yrkesöverskridande bedömning av riskerna för våld, orsaker och sårbarhet. Sedan gäller det att bygga ett förtroende och raskt hjälpa personen till ett bättre liv.
Att hjälpa, stödja och motivera de här personerna måste vara en prioritet, säger Faale.
– Det vi ser är att de som rest i väg som krigare eller som blir högerextremister ofta har en sårbarhet i bakgrunden. Det kan handla om arbetslöshet, missbruk, utmaningar i uppväxt och relationer. Då är det viktigt att bli mött och få hopp. Med varm omsorg kan man bidra till förändring i en persons hållning och möjligheter.
Men visst, att ändra på en djupt känd ideologi är svårt. Och det är inte alla som ens är inom räckhåll för de kommunala omsorgerna. Bedöms en person som farlig kopplas polis och säkerhetstjänst in.
– Svårast att komma åt är de som är isolerade, som sitter ensamma och surfar på internet, som inte har kontakt med de kommunala tjänsterna och som kanske saknar kontakt med sin familj.
Familjen viktigaste pusselbiten
Ofta är just familjen i en nyckelroll. Samtidigt kan familjen lätt hamna i kläm då en radikaliserad son eller dotter som kanske åker i väg för att kriga kan vara svårt stigmatiserande.
– Vi tror att arbetet med familjen är det viktigaste för att förebygga och komma ifrån radikalisering. Det är jätteviktigt att stötta familjen, som lätt kan bli isolerad bland vänner och i lokalsamhället. Man måste förhindra att syskon och föräldrar blir isolerade och utanför.
På det viset kan man hindra nya radikaliseringsprocesser i familjen. Dessutom har föräldrarna en viktig roll i att kunna motivera en person som åkt i väg som krigare att komma hem igen, och att ta sig ut ur extremismen, säger Faale.
– Här måste man bygga tillit till de kommunala tjänsterna och polisen, det är helt avgörande. Familjerna kan ofta känna sig frustrerade över polisens ingripande och övervakning.
Förebyggnade jobb på dagis
Helst ska det förstås aldrig gå så långt, och därför satsar Sarpsborg stort också på förebyggande – till och med på dagis. En handlingsplan mot radikalisering för daghem och skola har som mål att stärka tolerans och demokrati.
– Det handlar om att utveckla det kritiska tänkandet, att visa på att det i det mesta finns olika nyanser och perspektiv. Först genom lek, sedan genom diskussion och bemötande.
Faale vill ändå understryka att det är väldigt få som sist och slutligen blir våldsamma extremister – det har aldrig varit så tryggt att leva som nu.
– Men eftersom fallen är få och de som arbetar med dem följaktligen inte är så många är det extra viktigt att de samarbetar. Utmaningarna är desamma, såväl lokalt som globalt.