Massiv satsning på massa
Bioprodukter Skogsindustrins genom tiderna största investering i Europa höll både tidtabell och budget. – Det återstår 30 års jobb med att maximera produktionen, säger fabrikschefen Camilla Wikström.
Metsä Fibres nya fabrik i Äänekoski är den genom tiderna största investeringen som gjorts inom skogsindustrin i Europa, sannolikt den största på hela norra halvklotet. I går bjöds medierna in för att bekanta sig med den nya bioproduktfabriken som ska spotta ur sig betydligt mer än cellulosa.
För ett par veckor sedan, den 15 augusti klockan 5.53 var det en stor dag i Äänekoski och för den finländska skogsindustrin. Då började flis matas in i pannan i Metsä Fibres nya fabrik.
Dagen därpå var den första cellulosabalen färdig. Till skillnad från tidigare balar, som producerats i den gamla fabriken på samma tomt, hanteras de nya balarna helt automatiskt.
– Förr lastade vi med truckar. Men med de nya volymerna skulle det inte gå, säger fabrikschefen Camilla Wikström.
Allt är massivt när det gäller fabriken i Äänekoski, inte bara investeringen på 1,2 miljarder. Varje dygn ska fabriken ta emot över 300 virkeslaster på hjul och räls och producera 3 600 ton cellulosa.
Wikström, diplomingenjör från Åbo Akademi, är den som ska se till att den splitternya fabriken levererar. Hon ser det hela som ett trettioårigt projekt – det vill säga anläggningens beräknade livslängd.
– Fabriken ska trimmas för att maximera produktionen, vi söker hela tiden förbättringar. Grundprocessen är en beprövad teknik men vi har också innovativa lösningar, bland annat när det gäller energieffektiviteten. Hur kör man i gång en anläggning av den här storleken? – Vi har testat processen i steg sedan i fjol höstas. Först kör man med vatten, sedan med värme.
Allt har fungerat?
– Varje dag bjuder på utmaningar. Men det finns inga alternativ, vi måste lyckas, säger Wikström.
När Metsä Fibres vd, Ilkka Hämälä, i går hälsade medierna välkomna till den nya fabriken beklagade han att det inte fanns någon stor nyhet. Både budget och tidtabell höll.
– Vi har inte råkat ut för större överraskningar under processen, det gick som det skulle.
Bioproduktfabrik
Ilkka Hämälä och hans kolleger talar inte om en cellulosafabrik, utan om en bioproduktfabrik. Även om cellulosa är huvudprodukten vill man lyfta fram att processen generar mycket mer. Fabriken är till exempel inte beroende av fossil energi.
– Vi har världens effektivaste sodapanna och kan producera 240 procent av vårt energibehov, säger Hämälä.
Miljöbelastningen är i klass med eller mindre än för den gamla fabri
ken, trots att den nya producerar 2,5 gånger mer cellulosa.
– Utsläppen renas i nio faser. Och något saknas jämfört med tidigare i Äänekoski: lukten.
En av nyheterna med fabriken är nämligen en anläggning som gör svavelsyra av luktgasen som uppstår i cellulosaprocessen. Svavelsyran i sin tur används för att göra tallolja, som till bland annat används inom färgindustrin.
Grafiken intill visar hur det är tänkt att fabriken ska vara spindeln i nätet för bland annat produktion av biogas, ligninprodukter och textilfibrer. En del av projekten, till exempel textilfibrerna, är fortfarande i sin linda medan biogasanläggningen byggts jämsides med fabriken.
Fem skift
Det är mycket liv och rörelse på fabriksområdet. Just nu jobbar 700 personer där, de flesta med att slutföra installationer och testa anläggningar. När allt är klart ska fabriken klara sig med 150 anställda, precis som den gamla fabriken på området som nu håller på att monteras ned.
Den nya fabriken är i gång året om, dag och natt, med en bemanning på tjugo personer per skift.
– Man jobbar två morgnar, två kvällar och två nätter. Sedan har man fyra dagar ledigt, säger Camilla Wikström.
Fabriken producerar både barroch lövcellulosa. I praktiken körs barrträd fem dagar i veckan, björkar två. Barrcellulosan är fabrikens
trumf. Metsä Fibre räknar med att efterfrågan på barrcellulosa växer med en procent per år.
– Vi måste vara konkurrenskraftiga och utgå från det finska virket och vilka produkter vi kan göra. Vår råvara är dyr, säger Ilkka Hämälä.
Professor önskar mer
När man går runt på ett nytt fabriksområde verkar allting lovande och imponerande. HBL ringer upp Olli Dahl, professor i miljöteknik inom processindustrin vid Aalto-universitetet, för en kommentar. Han håller med om att satsningen på barrcellulosa kan bära sig.
– Tillgången på barrträd är bra i Finland och skogarna sköts på ett hållbart sätt. Barrträdens fiber är hårdare än lövträdens, de har överlägsna egenskaper.
Däremot är han inte redo att kalla fabriken speciellt nydanande. Som han ser det, är det primärt en cellulosafabrik. Dahl saknar stora satsningar på helt nya produkter.
– Problemet är att inget nytt har uppfunnits i Finland. I alla fall inget som säljer. Det är sorgligt, och industrins fel. De satsar bara på bulkprodukter.
Han tycker också att skogsägarna borde få mer för sina träd, vilket skulle vara möjligt om råvaran förädlades i högre grad.
Du verkar ganska negativ.
– Jag vill inte vara pessimist, bara realist. Om man ska säga något positivt, tror jag att det finns en framtid för skogen.