Det ska bli kriminellt att hjälpa papperslösa
Mer pengar på polis och domstol i budgeten 2018
Kyrkan må erbjuda härbärge åt papperslösa, men privatpersoner som i akt och mening gömmer människor som uppehåller sig illegalt i landet ska kunna straffas för sina handlingar.
Ett sådant lagförslag ska regeringen ha klart till våren, och det är bara en av de konkreta åt gärderna för en stramare flyktingpolitik.
Andra exempel är att granska hotbilden för alla asylsökande som fått avslag, sätta högriskindivider i förvar och låta bli att höja flyktingkvoten.
Det här presenterade regeringen i samband med nästa års budget, där det dessutom finns tilläggsanslag för inre och yttre säkerhet. Utöver de 98 miljoner som fanns i rambudgeten för försvar, gräns och polismyndigheter får polisen, Skyddspolisen och rättsväsendet 17 miljoner till.
Hjälper man en person som fått avslag på sin asylansökan att gömma sig undan myndigheterna ska man framöver kunna straffas. Det beskedet lämnade regeringen i anslutning till budgetöverenskommelsen.
– De som har fått avslag på sin asylansökan ska hotbedömas, och vid behov sättas i förvar. Och så ska det bli tydligare straffpraxis för att inhysa människor som uppehåller sig illegalt i landet, säger Simon Elo som leder Blå riksdagsgruppen.
Hotbedömningen kompletterar det asylpolitiska programmet från 2015. Processen ska påbörjas i höst.
Regeringen säger att en individ som vid hotbedömningen klassas som potentiellt farlig ska kunna tas i förvar. Många har påpekat att det är möjligt att ta farliga personer i förvar också med dagens lagstiftning.
– Jo, men jag tänker mig en situation lik den i Åbo. Polisen hade fått ett tips om att den misstänkte radikaliserats. Kan man framöver konstatera att det finns belägg för sådana misstankar ska personen tas i förvar, säger Elo.
Riksdagsledamoten Timo Korhonen (C) konstaterar att nuvarande lag sällan tillämpas.
– Tanken är att sänka ribban, säger han.
Kyrkan får hjälpa
Mer eldfängt är att det ska bli straffbart att hjälpa asylsökande som fått avslag, så kallade papperslösa, att gå under jorden och stanna här illegalt.
– Vi förbereder oss för hösten och vintern då allt fler asylsökande väntas få ett negativt besked. Här finns risken för att de går under jorden och uppehåller sig illegalt i landet, vilket inte är önskvärt, säger Simon Elo.
Han tillstår att exempelvis kyrkans benägenhet att öppna sina dörrar för att ge människor i en sådan här situation kost och logi inte står i strid med lagstiftningen. Han vill ändå precisera lagen, och göra klart vad som är straffbart.
– Jag avser folk som aktivt hjälper papperslösa att gömma sig för myndigheterna. Sådant kunde överskrida gränsen för straffbarhet.
Timo Korhonen säger att frågan är oerhört svår.
– Om kyrkan öppnar sina dörrar för att hjälpa en utsatt kan det under inga omständigheter vara straffbart. Det blir väl närmast fråga om fall där någon med vett och vilja försöker hota rättsstatsprincipen genom att gömma undan någon annan.
Simon Elo säger att regeringen senast på våren måste ha ett lagförslag till pappers.
– Det är inte i de asylsökandes intresse att de stannar kvar illegalt. Det ökar risken för att de blir utnyttjade, till exempel på arbetsmarknaden.
På kvotfronten intet nytt
Regeringen har beslutat att inte höja flyktingkvoten. Inrikesminister Paula Risikko (Saml) hade föreslagit en höjning från 750 till 1 050, men så blir det inte. Det är en besvikelse för Finlands flyktinghjälp. Nyligen vädjade 40 organisationer och över 11 000 finländare om att höja kvoten.
– Att omplacera flyktingar är ett av de bästa sätten att hjälpa dem som har det sämre ställt. Av alla världens flyktingar lever 84 procent i utvecklingsländer, och till exempel Uganda har tagit emot 1,3 miljoner flyktingar. Det rika Finland har råd att göra mer och höja kvoten, säger verksamhetsledaren Annu Lehtinen.
Ida Schauman, expert vid Flyktinghjälpen, påpekar att Norges flyktingkvot är 3 120 och att Sverige har höjt sin till 5 000.
– Finland hade inte höjt sin kvot mycket om regeringen följt inrikesministerns förslag, säger hon.
Timo Korhonen säger inte om Centern hade velat höja kvoten.
– Det viktiga var att vi nådde ett beslut. Simon Elo är nöjd med beslutet. – Det finns ingen orsak att höja kvoten. Finland har tagit emot fler flyktingar från EU-kvoten än många andra. Vi har gjort vårt. Märkväl att alla EU-länder inte ens har en flyktingkvot.
Pengar till polisen
Regeringen ska också justera lagstiftningen så att den som har dubbelt medborgarskap och gör sig skyldig till terrordåd ska förlora sitt finska medborgarskap. Därtill utlovas 17 miljoner euro för att trygga den inre säkerheten. Av summan viks 12 miljoner för att upprätthålla polisens operativa prestationsförmåga och utrustning, samt till Skyddspolisen. Resten går till förvaltningsdomstolarna för att de snabbare ska kunna behandla besvär som anförts på negativa asylbeslut.
– Vi vill utvisa alla som dömts för terrorbrott. Det är klart att vi inte fullständigt kan förhindra våldsbrott i ett öppet samhälle, men vi gör vad vi kan för att trygga säkerheten och förhindra terrordåd, säger Elo.
Han lovar också att regeringen ska justera utlänningslagen och lagen om medborgarskap så att man, utifrån ett nationellt säkerhetsintresse, kan inhibera uppehållstillstånd, utfärda inreseförbud, återta medborgarskap och inhibera flyktingstatus.
– Alla dessa åtgärder är nödvändiga för finländarnas säkerhet.