750 finska sjöar behöver skräddarsydd hjälp

Merparten av Finlands sjöar mår rätt bra–men kring 750 sjöar är i behov av restaurering. Merparten av dem lider av övergödning, och lantbruket är fortfarande en betydande orsak till övergödningen.

– Merparten av Finlands insjöar är i rätt bra skick, men det finns problemområden i närheten av västoch sydkusten, säger ledande vattenhushållningsexpert Juha-Pekka Triipponen vid Närings-, trafik-, och miljöcentralen.

Alla de 750 sjöarna ligger under nivån god på EU:s sexstegsskala. EU:s vattendragsdirektiv slår fast målsättningen att alla berörda vattendrag ska ha minst nivån god till 2027.

Gruppchef Marko Järvinen vid Miljöcentralen säger att över hälften av all näring som läcker ut i vattendragen på grund av mänsklig aktivitet kommer från lantbruket.

– Det är en betydande belastningsfaktor speciellt i åkerområdena i södra Finland, säger han.

Restaureringen måste skräddarsys

Restaureringsåtgärderna måste skräddarsys för varje sjö. Järvinen säger att de centrala faktorerna som förorenar sjön och de olika belastningsplatserna måste identifieras för att åtgärderna ska bli effektivare.

Utöver lantbruket orsakar även dagvatten från städerna och näring från sjöarnas botten övergödning. Möjliga restaureringsåtgärder är till exempel biomanipulation och kemisk rening.

Vattenhushållningsexperten Triipponen säger att restaureringen av till och med en liten sjö kan kosta tiotusentals euro. I Finland finansieras restaureringar av staten, kommuner eller privata aktörer.

Järvinen säger att det är viktigt att alla parter i restaureringen binder sig till långsiktiga åtgärder.

– I vissa fall kan det ta år eller till och med årtionden innan de positiva åtgärderna börjar märkas klart i vattendraget.

I vissa fall kan det ta år eller till och med årtionden innan de positiva åtgärderna börjar märkas klart i vattendraget. Marko Järvinen Närings-, trafik- och miljöcentralen

”Littois träsk i gott skick”

I början av sommaren fick den kemiska restaureringen av Littois träsk stor uppmärksamhet. Kring 200 ton polyaluminiumklorid sprutades i vattendraget i S:t Karins för att råda bot på övergödningen. Vattendraget kunde restaureras kemiskt eftersom övergödningen berodde på fosfor från sjöns bottensediment och inte på lantbruk.

Enligt bolaget som deltog i restaureringen är sjön nu i gott skick. Fosforhalten är det bästa sättet att nu mäta hur sjön mår.

–Den har förblivit mycket låg jämfört med tidigare år och andra vattendrag. Mängden blågröna alger är också på en sådan nivå att det går att bada i sjön och dricka vattnet, säger planeringschef Milja Vepsäläinen vid Vahanen Enviroment.

Vattenhushållningsexperten Triipponen säger att den kemiska behandlingen kan analyseras först om fem till tio år.

– Men min gissning är att det är en mycket kostnadseffektiv metod med tanke på rekreationspotentialen redan med denna sommars erfarenheter.