Något av dubbelsidig megafon i alla fall

Finland vill inte kalla sig rådgivare eller medlare. Men när Finlands president håller en presskonferens med USA:s eller Rysslands president förmedlas nog budskap till den andra parten.

Vi borde komma överens med Ryssland. Och jag tror att vi så småningom ska få goda relationer med Ryssland”. Så sade USA:s president Donald Trump på den gemensamma presskonferensen med president Sauli Niinistö i måndags.

Trump tillade att Finland åtnjuter Rysslands respekt. Niinistö betonade vikten av att jämsides med att trygga avskräckningsförmågan också upprätthålla en dialog med Ryssland. Lägg till detta Niinistös redogörelse för mötet med Rysslands president Vladimir Putin i somras och Putins försäkran om att den rysk-kinesiska militärövningen i Östersjön inte var riktad mot någon – som Niinistö parerade med att inte heller Finlands övningar med USA och Sverige riktar sig mot någon.

Mild avskräckning, kanske? För att inte tala om Trumps försäkran om att Finland alltid kan räkna med USA:s hjälp. Var budskapet också där ”håll tassarna borta”? Så enkelt är det naturligtvis inte. Trump befinner sig mitt uppe i en besvärlig situation där hans kopplingar till Ryssland undersöks. Men när Trump på en gemensam presskonferens med Finlands president – som regelbundet i åratal har träffat Putin vilket Trump garanterat är medveten om – uttrycker sitt intresse för att förbättra relationerna mellan USA och Ryssland vet han också att de försonliga uttalandena ekar i Kreml. Att kalla det en utsträckt hand är lite att ta i. Men något av försonlighet ändå.

Så hur är det med avskräckningen och försäkranden om att USA står vid Finlands sida? Det finns knappast orsak att betvivla trovärdigheten när det gäller det diplomatiska stödet. Men militärt? Kanske, men långt ifrån säkert. USA:s förra ambassadör i Stockholm, Azita Raju, skriver i Wall Street Journal att det bilaterala avsiktsavtal med USA som Finland och Sverige har ingått, öppnar för militär planering – inte bara övningar och utbyte av underrättelseuppgifter.

Detsamma uppger en tillförlitlig svensk källa. Uppgiften har inte gått att bekräfta, varken av svenska eller finska politiker eller av amerikanska högt uppsatta tjänstemän och forskare. De avfärdar möjligheten till separat operativ militär planering på bilateral basis som en omöjlig tanke.

Den verksamheten kan uteslutande ske inom ramen för Nato, säger de. Officiellt, i alla fall.

Hur det nu än förhåller sig med påståendena om gemensam militär planering – något Finland och Sverige tillsvidare har enbart med varandra – så kopplas ett politiskt stöd alltid till stora affärer inom försvaret. Finland ska fatta beslut om vilka jaktplan som ska ersätta flygvapnets Hornetplan 2021. Fem leverantörer är med på målrakan. Med tanke på Finlands och Sveriges nära militära samarbete skulle JAS vara ett naturligt alternativ. Om Finland vill prioritera banden till USA borde man välja F-18 eller F-35.

Boeings F-18 är vid det här laget bekant för de flesta, efter att Trump på presskonferensen uttalade sig på ett sätt som fick det att låta som om saken redan vore avgjord. Trump fick stå oemotsagd, men Niinistö var snabb med att dementera uppgiften efteråt.

Många förstod säkert att flygplansaffären hade diskuterats – men också att beslut om saken omöjligt kan ha fattats på ett möte mellan Niinistö och Trump.

Visst hade det varit bra om Niinistö omedelbart korrigerat uppgiften. Man kan inte utgå ifrån att amerikaner eller ens alla åhörare är bekanta med den politiska beslutsprocessen bakom finska flygvapnets plananskaffningar. På så sätt hade förre statsministern och en av Niinistös utmanare i presidentvalet, Matti Vanhanen (C) en poäng när han kritiserade Niinistö för att inte ha reagerat direkt på Trumps ord.

Tillbaka till Finlands roll. Putins försäkranden under besöket i Finland i somras om att den kinesisk-ryska militärövningen inte riktade sig mot någon var säkert riktade mot en större publik än den finländska.

Men att avgöra substansen i Trumps eller Putins budskap är inte lätt.

Rysslands president Vladimir Putin vill bli omvald nästa år och skärper taget om sitt folk. Nya grupper inom kulturen får känna av inskränkningarna. Arresteringen av regissören Kirill Serebrennikov (HBL 30.8) är en tydlig signal till andra: sitt stilla och håll er lugna.

Och tills utredningen om Trumps relationer till Ryssland är klar hänger ovissheten kvar också där.

För Finland återstår att fortsätta sin balansgång på en slak lina– och hoppas att fästet i bägge ändor inte ger vika.