Vilket slags terrorist är knivmannen i Åbo?
●●Sedan i går sitter den huvudmisstänkta knivmannen i Åbo ensam i häktet. De tre män som misstänks för delaktighet har frisläppts. Ingen terroristorganisation har tagit ansvar för dåden.
Fallet börjar därmed alltmer anta karaktären av enskilt vansinnesdåd. Polisen misstänker den marockanska gärningsmannen för att ha begått dåden i terroristiskt syfte. Men vad lägger polisen i begreppet terrorism?
En av våra främsta terrorismforskare, universitetslektor Leena Malkki vid Helsingfors universitet redde tidigare i veckan ut begreppen i nättidningen Politiikasta.
”I brottsbalken definieras terrorism utifrån avsikten med dådet. Brottet har begåtts i terroristiskt syfte när man kan peka på någon av de avsikter som nämns i lagen (exempelvis orsaka stark rädsla bland befolkningen) och om brottet kan orsaka betydande skada åt stat eller en internationell organisation”, skriver Malkki.
Malkki resonerar att Centralkriminalpolisen anser sig ha skäl att misstänka att dådet uppfyller definitionen i brottsbalken när man säger sig utreda knivdåden som mord och mordförsök i terroristiskt syfte.
Malkki påpekar att lagen inte nämner något om gärningsmannens religiösa eller politiska övertygelse eller motiv. Dådet kan vara terroristiskt även om gärningsmannen inte haft kopplingar till någon grupp eller något nätverk.
”Det avgörande är om man kan visa att dådet uppfyller den avsikt som definierats i lagen”, skriver Malkki.
Det betyder att en isolerad ensamvarg, enligt vår lagstiftning, kan betraktas som en terrorist, även om personen inte har haft någonting att göra med internationella organisationer som Isis eller dylika. Det räcker med att han skapat rädsla bland befolkningen. Begreppet terrorism är därmed ingalunda entydigt. Malkki påpekar att ordet terrorism ges olika betydelser och att dessa ofta blandas ihop.
”Ordvalen har betydelse för de anger vilka förslag till politiska lösningar och tolkningar som kan anses vara relevanta”, skriver Leena Malkki.
Våra ledande politiker utnyttjade omedelbart Åbodåden för att driva igenom den omdebatterade underrättelselagen. Inrikesminister Paula Risikko, Saml, sade att man med en ny underrättelselag snabbare kan komma oroväckande signaler på spåren. Någonting som Finland i nuläget måste be andra länder om hjälp med.
Statsminister Juha Sipilä, C, ansåg det likaså viktigt att den nya underrättelselagen träder i kraft så fort som möjlig.
Om det nu visar sig att det första terrordådet i Finland krymper ihop till ett dåd som begåtts av en ensamvarg utan kopplingar till yttervärlden håller politikernas motiveringar kanske inte. En övervakning av datatrafiken hade knappast förhindrat dåden, om gärningsmannen inte haft sådana kontakter.