Yrkesskolor försiktigt positiva
Budgeten 2018 innehåller plåster på såren för yrkesskolorna, som får tillläggsfinansiering för att motverka ungdomsarbetslöshet. Men det kommer mitt i en höst som präglas av ovisshet om hur yrkesskolreformen påverkar finanserna.
Yrkesskolreformen föregicks av en kraftig nedskärning i anslagen, och den nya finansieringsmodellen innebär att det än så länge är svårt att räkna ut vilka pengar skolorna har för nästa år.
Reformen innebär att finansieringen stegvis kommer att förskjutas så att en mindre del än förr är grundfinansiering, och resten delas ut enligt examen och hur väl eleverna placerat sig i arbetslivet eller i vidareutbildning.
Efter de hårda nedskärningarna på 190 miljoner har regeringen nu beviljat 15 miljoner för att stödja yrkesskolorna i övergången, och efter budgetmanglingen blev det klart att man också satsar på 1000 studieår till för att motverka ungdomsarbetslöshet.
Tillstånden klarnar efter september, men tilläggspengarna och den totala finansieringen klarnar först senare, i november, enligt utbildningsråd Tarja Olenius på Undervisningsministeriet.
Kriterierna för de tio miljonerna är inte huggna i sten, men styrningen kommer att ske tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna för att utvärdera dels behovet av arbetskraft, dels behovet av sysselsättande åtgärder i olika regioner.
Vanliga yrkesområden där det finns ett behov av arbetskraft är byggbranschen, transport och logistik, säger Olenius, men behovet varierar stort regionvis.
Vård och teknik i svenska Nyland?
I Nyland är reaktionerna på yrkesskolorna försiktigt positiva.
– Om det kommer något till är det välkommet, säger Harriet Ahlnäs, rektor och vd på Prakticum.
Särskilt behov finns det för handledning för de unga som är i ett övergångsskede där de ännu inte vet vad de vill, och bygger på sina studiefärdigheter. Också studerandevården behöver resurser, säger Ahlnäs.
Regeringen har i fortsättningen utlovat stöd och rehabilitering för unga som behöver utveckla sin arbetsförmåga, utan att det ska kräva en diagnos.
Prakticum kommer att bygga sin budget på grundfinansieringen och det som kommer till är plus, men Ahlnäs säger att skolan kommer att vara aktiv.
– I social- och hälsovården försöker vi sätta in de resurser vi har men det finns ändå ett intresse som är större än det. I den sektorn behövs arbetskraft, och det gäller både för unga och för vuxna, säger Ahlnäs.
Vilken den eventuella regionala fördelningen kan tänkas bli mellan Helsingfors och Östnyland beror på behov och efterfrågan, säger Ahlnäs.
Stefan Johansson, vd vid Axxell, säger att det är positivt med tilläggsanslag.
Axxell drabbades tidigare av att Västnyland lämnades utanför upphandlingen av arbetskraftsutbildning, och kurser fick avslutas. Det har gällt närmast teknik och hantverk.
Nu säger Johansson att Axell har full beredskap att sätta i gång igen om det finns medel.
– Det är något vi har efterlyst. Vi har haft personal som jobbat både med arbetskraftsutbildning och unga, och vi har utrymmen och kapacitet kvar för det.
Övergången till den nya modellen sker stegvis, och över nittio procent av pengarna är ännu nästa år grundfinansiering. Trots det svävar yrkesskolorna ännu i ovisshet om vad reformen kommer att innebära i pengar räknat, säger Johansson.