Budgeten möter dämpad kritik
Bättre kunde Sipiläregeringens budget ha varit, men Finland kan nog leva med den. Så kunde man sammanfatta oppositionens och intresseorganisationernas reaktioner. Kritiken är mer dämpad än många gånger förut.
Oppositionens vänsterfalang är, självfallet, kritisk till den skattepolitik centerhögerregeringen driver i budgetöverenskommelsen. Socialdemokraterna kallar skattebesluten orättvisa, Vänsterförbundet klandrar den fortsatta ”skatterean” och ser den som ett verktyg för att montera ner välfärden.
Medan De gröna ser utbildningsanslagen som otillräckliga plåster på oläkta sår efter tidigare jättenedskärningar fäster oppositionens borgerliga partier uppmärksamheten på andra frågor. SFP tackar regeringen för att den ”äntligen börjat lyssna på oppositionen” och välkomnar i synnerhet höjningarna av garantipensionen och ensamförsörjartillägget.
KD klandrar regeringen för att barnavdraget i beskattningen upphör (när det infördes var beslutet temporärt och gjordes på KD:s initiativ). KD menar att barnfamiljernas beskattning skärps om inte avdraget återinförs, vilket man kräver med hänvisning till regeringens allmänna löfte om att ingens beskattning skärps nästa år.
Sannfinländarna är nöjda med att domstolarna får mer pengar för att behandla asylbeslut som överklagats, men hävdar att satsningen sparar pengar bara om man samtidigt kan effektivera avvisningen av dem som fått avslag. Det, säger Sannfinländarna, tycks regeringen sakna verktyg för. I övrigt betecknar partiet regeringens åtgärdsförslag för att hantera invandringen som ”kosmetiska” – ett uttalande avsett att markera avstånd till Blå riksdagsgruppen.
”Kontroversiell klimatpolitik”
Bland intresseorganisationerna är Energiindustrin irriterad på beslutet att höja fastighetsskatten för kraftverk från början av 2019. Det gäller vind-, vatten- och kärnkraft. Det återspeglar enligt vd Jukka Leskelä en brist på förståelse för elproducenternas svåra konkurrenssituation. Inte heller accepterar han att bara en liten del av elproducenterna drabbas.
– Skattehöjningen riktas mot producenter av inhemsk och utsläppsfri el. Förslaget strider kraftigt mot ambitionen att främja den produktionen, säger han och talar om en kontrovers i förhållande till energi- och klimatmålen.
Att bränslena vid kombinerad värme- och elproduktion (CHP) ska beskattas 45 miljoner euro hårdare kommer att höja värmekostnaderna i stadslägenheter, menar Leskelä. Han vill hellre förskjuta tyngdpunkten i beskattningen mot fossila bränslen.
Beträffande Finlands klimatpolitiska åtaganden utomlands är utvecklingscentralen Kepa besviken på klimatfinansieringen till utvecklingsländer. För nästa år viker regeringen 165 miljoner euro för utvecklingsåtgärder som främjar klimathållbarhet, vilket är en tredjedel mindre än 2015 då Parisavtalet skrevs.
– Det är beklagligt att vi går i fel riktning. Dessutom är klimatfinansieringen inte längre transparent då summan inte skrivs ut i budgeten som förr, säger Tuuli Hietaniemi, expert på klimaträttvisa vid Kepa.
Enligt Kepa minskar den egentliga klimatfinansieringen också då ”utvecklingsåtgärder som främjar klimathållbarheten” minskar. Den senare termen inbegriper allehanda utvecklingsprojekt som kan anses ha en klimatkomponent. Därmed vet man inte förrän långt efteråt, då allt redovisats, hur mycket pengar Finland vikt för egentlig klimatfinansiering.
”Trafiken ska teknikneutraliseras”
Bioenergins intresseorganisation tackar regeringen för investeringar i förnybar energi, men klandrar den för att gynna vissa drivmedelsformer i stället för att främja en kolsnål trafik teknikneutralt. Fastän regeringens mål är att köra ut 50000 nya gasdrivna bilar i trafiken till 2030 subventioneras inte köp av gasbilar i dag, påpekar Harri Laurikka, vd vid Bioenergia.
Han förutsätter också att regeringen utreder kostnadseffektiviteten i den utsläppsminskning man får av att pumpa in 24 miljoner euro i subventioner för elbilar då en sådan bil i snitt kostar drygt 40 000 euro.
Däremot är såväl Bioenergia som miljörörelsen tacksamma över att regeringen skjuter till pengar för Metso-programmet för frivilligt skogsskydd. Naturskyddsförbundet beklagar ändå att regeringen än en gång misslyckades med att montera ned miljövidriga subventioner.